Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Första flocken: Lärketättingar (Holaspideæ*)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORXLARKOE.
167
bladen, men de kunna äfven länge undvara vatten; icke heller bada de sig i vatten,
utan taga i stället sandbad. - Det konstlöst byggda boet, som hopsättes af
halm-och grässtrån, färgade likt marken och derför är förträffligt doldt, står i en af lärkorna
sjelfva urkrafsad fördjupning i marken. Aggen äro 4 till 6, i andra kullen 3 till 5,
fläckiga. - Lärkorna hafva sina fiender i allehanda slags rofdjur, däggdjur, foglar
och reptilier, äfvensom i menniskan, men de föröka sig så starkt, att de lätt åter
utjemna de förluster de ständigt lida; dessutom ökas deras antal med ett stegradt
åkerbruk.
Till Hornlärkornas slägte (Otocorys), som kännetecknas af två små fjäderöron
på sidorna af bakhufvudet och en egendomligt brokig men blott föga fläckig fjäder-
v_
Fig. 70. Alplärka (Otocorys alpestris).
teckning, hör en af familjens vackraste arter, Sandlärkan eller Alplärkan
(Oto-eorys alpestris, fig. 70). Hon är 17 cm. lång, hvaraf stjerten utgör 7 cm. Hon har
panna, ögonbryn, haka och strupe blekgula. Ett på hvardera tinningen i en spets
utlöpande tvärband på bakhufvudet, tyglar och örontrakt äfvensom en bred,
half-måiiformig sköld på kräfvan äro svarta; hjessan, bakhalsen och öfre vingtäckarne
äro fint vinrödaktiga, de återstående öfre delarne jordbruna. Buksidan är hvit,
upptill och på bröstet rödaktig. Honan har det gula i ansigtet och på strupen blekare,
saknar tvärbandet på bakhufvudet, hvarjemte den svarta fläcken på hufvudets sidor
och på kräfvan är mindre utbredd. - Sandlärkan tillhör tundran, hvarest hon öfver
allt är häckfogel, och bebor så väl gamla som nya verlden. Fordom hörde hon i
nordvestra Europa till sällsyntheterna, men har sedan femtio år till baka utbredt sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
