Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNXA EGEXSKAPEE. 195
öfrigt att önska, tillfredsställer de rufvande papegojornas anspråkslösa fordringar.
Samma boplats användes på nytt för hvarje år, om icke särskilda omständigheter
hindra. Hos de gamla mexikanerne, hvilka drefvo handel med papegojfjädrar, voro,
enligt Hernandez, papegojornas boträd enskild egendom, som ärfdes från fader till
son. Bohålornas beklädnad bekymrar papegojorna föga. För inånga är den nakna,
murkna bottnen tillräcklig, andra nöja sig med några spåner. Dock gifvas
undantag: såsom jag iakttagit på fångna exemplar, bekläda dvergpapegojorna sin bohåla
med finsplittrade spåner eller träfibrer eller halm, och enstaka bredstjertpapegojor sägas
af gräshalm och fjädrar förfärdiga ett bounderlag. - Vanligen rufva båda makarne
omvexlande; båda föräldrarne tillföra ungen föda och mata honom äfven någon tid
sedan han flugit ut. Om .födan utgöres af korn, uppmjukas dessa först i de gamlas
kräfva och spottas derefter i näbben på ungen. Vid hotande fara försvara
papegojorna sin afkomma med uppoffrande mod, äfven i fångenskap och mot den eljest
älskade vårdaren. Några arter åtaga sig fader- och moderlösa ungar med samma
ömhet som de visa sina egna, och dessa föräldralösa behöfva ej ens tillhöra samma
art, utan kunna äfven tillhöra främmande arter. Äfven para sig papegojor af olika
art med hvar andra; i synnerhet är detta oftast fallet med olika arter af kakaduor,
men förekommer äfven bland andra kortstjertpapegojor. Så skrifver Linden till
mig, att han af ett par morhufvuden (Pionias fuscicollis) genom en olycklig
tillfällighet förlorade honan. »Den qvarlefvande hannen sällade sig härefter till en
Alexander-papegojhona, som välvilligt upptog främlingens artigheter. Jag hade
tillfälle att ofta bevittna deras parning; äfven lades många ägg och rufvades, ehuru
utan framgång. Äggen voro likväl icke obefruktade, ty de, som jag öppnade,
innehöllo delvis redan långt utvecklade foster.» - Men liksom olikartade papegojor ingå
vänskapsförbindelser, visa de äfven ett fiendtligt sinnelag icke blott mot främmande
arter utan äfven mot sina anförvandter. I synnerhet utmärka sig de australiska
bredstjertpapegojorna mycket till sin nackdel genom sin ofördragsamhet. Bland
hannarne af samma eller olika arter utbryta ofta rätt allvarsamma fejder, som icke
sällan sluta med den svagares död. Hos somliga är svartsjuka, hos andra afundsjuka
om födan, hos andra åter hersklystnad orsaken till blodiga strider, men en och annan
störtar sig äfven utan märkbar orsak på de svagare, och sjelf har jag erfarit huru
en sångpapegoja strax efter sitt inträde i gemensamhetsburens sällskapsverld
öfver-fölls af andra af samma art och blef så illa biten, att hon dog till följd af
misshandlingen. Som så många djur i allmänhet göra, visa äfven nästan alla papegojor
en djup motvilja mot sjuka eller krymplingar af egen eller annan art; undantag äro
sällsynta. En sjuk papegoja, som nödgas dela rummet med andra, blir icke sällan
och en sårad nästan regelbundet offer för sina kamraters mordlust.
Redan på andra året af sin lefnad tyckas papegojorna hafva erhållit sin hela
fjäderprakt och vara i stånd till att fortplanta sig. Flockens mindre arter fortplanta
sig redan under sitt första lefnadsår. Detta oaktadt uppnå de en lång lifstid, och
på fångar har man i detta afseende gjort anmärkningsvärda rön. De hafva länge
öfverlefvat den familj de tillhört under sin ungdomstid och skola till och med, om
vi få tro en saga i Amerika, hafva sett ett helt folk dö bort. »Det är sannolikt»,
anmärker Humboldt, »att aturernes sista familj först sent dött ut. Ty i Maipures
lefver ännu en gammal papegoja, om hvilken infödingarne påstå att man icke
förstår henne, emedan hon talar aturernes språk.»
Papegojorna förföljas öfver allt och jagas med en viss lidelse. Detta sker lika
mycket för att draga nytta af dem som för att afvärja deras plundringar. Det sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
