Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 HACKSPETTAR.
hackspettarne och öfver hufvud en af flockens minsta medlemmar. Framdelen af
hufvudet är rostfärgadt hvitaktigt, hjessan högt skarlakansröd. Längden utgör 16
cm., hvaraf stjerten upptager 6 cm. - Den lilla hackspetten utbreder sig åtminstone
lika långt som den vanliga hackspetten och bebor hela Europa från Lappland till
dess yttersta södra delar och likaså mellersta Asien ända till Å murlandet samt finnes
slutligen äfven i nordvestra Afrikas skogar, der den vanliga hackspetten saknas.
Fogelns älsklingsträd är pilen; derför förekommer han i alla trakter, hvarest detta
träd växer, och i synnerlig mängd på öar i floder eller strömmar, som äro
beväxta med pil. Detta funno vi i fullt mått på vår resa till vestra Sibirien. Der
den väldiga Ob delar sig i en oändlig mängd armar och med dessa omfattar mer
eller mindre stora, af äldre eller yngre pilträd be växta öar, uppträder den lilla
hackspetten talrikare än hvarje annan och kan på sina ställen verkligen räknas till de
vanliga foglarne. Pilar och andra mjuka trädslag motsvara också bäst hans svaga
krafter, och om han också anlägger sitt bo i andra träd, i synnerhet bok, sker detta
endast der starkt murkna stammar eller grenar medgifva honom detta. Den rena
barrskogen försmår han alldeles; äfven på sina ströftåg uppsöker han alltid löfträden.
Han väljer ett bestämdt område och genomströfvar detta dagligen flera gånger,
hvilket i synnerhet märkes under vintern, då löfvet icke såsom eljest döljer honom.
Medelpunkten i hans område bestämmes af en passande ihålighet, ty äfven han
tillbringar natten i en sådan. Denna näpna hackspett är, såsom Naumann ganska
rigtigt säger, en af de muntraste och qvickaste i hela slägtet. Mot sina likar visar
han sig likaså afundsam och stridslysten som de öfriga hackspettarne, hvarför man
utom under häckningstiden alltid anträffar honom ensam. I hans följe ses ofta
iiöt-väckor, mesar, trädkrypnre och kungsfoglar, som draga omkring nied honom, men
på hvilka han alldeles icke gifver akt. - Under häckningstiden, som börjar i maj,
gör sig den lilla hackspetten synnerligen bemärkt genom sin oro, sitt beständiga
ropande och sitt trummande, och der han är talrik, uppstår äfven liflig strid mellan
hannarne, som täfla om en honas ynnest, eller mellan två par, som tvista om samma
bohåla. Boet anlägges i regeln på en betydlig höjd öfver marken, helst i gamla,
höga pilar, aspar, popplar, bokar, i nödfall äfven ekar, eljest också i trädgårds- och
fruktträd. Ingången befinner sig på en höjd af 15 till 20 och endast undantagsvis
från l V/2 till 10 meter Öfver marken, är cirkelrund, liksom utborrad med en drill,
har en genomskärning af högst 4 cm. och leder in i en kammare af 10 till 12 cm.
i vidd och 15 till 18 cm. i djup. Äggen äro 5 till 7 och rufvas vexelvis af båda
makarne, kläckas inom 14 dagar, hvarefter båda föräldrarne gemensamt uppföda
ungarne. - Den lilla hackspettens föda tyckes endast utgöras af insekter, ty äfven
om hösten och vintern träffas ingenting annat i hans mage. Enligt Walters
noggranna iakttagelser äter han i det fria blott insektlarver, maskar och andra mjuka
djuriska ämnen, men försmår deremot flugor och skalbaggar, ja, till och med alla
de myrpuppor, i hvilka ungarne redan äro utvecklade. - I fångenskap tillhör den
lilla hackspetten de älskligaste foglarne. Oförarglig och full af förtroende, munter,
rörlig, qvick och liflig fyller han förträffligt sin plats i hvarje bur, men fordrar, om
han skall visa hela sin egna natur, ett rum, der han af hjertans lust kan timra och
mejsla.
Från de föregå ende slägtena skilja sig M e 11 a n s p e 11 a r n e (Pici intermedii)
genom en jemförelsevis svagare, vid midten något hoptryckt näbb, som i öfvernäbbens
spets saknar de sidokölar, hvilka utmärkte föregående grupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
