Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELLANSPETTAR. GRÖNSPETTAR. 249
Mellanspettar. Vår Mellan spett (Dendrocoptes medius, fig. 102, c) är en fogel
af 21 cm. längd, hvaraf stjerten upptager 8 cm. Från den vanliga hackspetten, hvilken
han mest liknar, skiljes han lättast derigenom, att de svarta banden på halsens sidor
icke fortsättas upp på kinderna, hvilka äro helt hvita eller med gulgråaktig inblandning.
Honan liknar hannen; dock är det röda på öfre delen af hufvudet och på undersidan
ljusare, och både hufvud och bröst hafva en tydligare rostgul anstrykning. Den unga
fogeln igenkännes på sitt smutsröda bakhufvud och de blekröda undra
stjerttäck-fjädrarna. - Mellanspetten hör till det ringa antal foglar, hvilka blott på enstaka
ställen öfverskrida vår verldsdels gränser. Han utbreder sig åt norr till södra Sverige,
åt sydost till Mindre Asien, åt öster till Bessarabien, åt söder till Grekland, Italien
och Spanien, åt vester till kusten af Atlantiska hafvet. - I likhet med de flesta
beslägtade stann- och strykfoglar lemnar mellanspetten redan i augusti eller åtminstone
i september sitt område, vandrar från en träddunge eller skogslund till en annan och
återvänder redan i mars. Träffar han icke löfskog under någon längre tid på sina
ströftåg, stannar han under tiden i barrskogen, men under alla omständigheter
föredrager han den rena löfskogen eller fordrar åtminstone blandad skog för sin trefnad.
Äfven bland sina anförvandter utmärker sig mellanspetten genom sin brokiga skönhet
och det skarpa af brottet mellan svart och hvitt med lysande rödt. I munterhet
öfverträffar han alla andra arter. Liksom den vanliga hackspetten sällar han sig till
mesar, kungsfoglar, nötväckor och trädkrypare, ja, den strykande mellanspetten
uppträder så regelbundet i detta följe, att det tillhör undantagen, om man får se honom
utan dessa småfoglar. Hans stämma liknar den vanliga hackspettens, men hans
»kick» eller »kjick» ligger likväl något högre och följer hastigare och tätare på hvar
andra än hos denne. - Mellanspetten lifnärer sig af nästan samma ämnen som dem
vi lärt känna hos den vanliga hackspetten; dock håller han sig mera till insekter
än denne och äter endast tillfälligtvis flera slags trädfrön. - Redan i slutet af mars
eller i april inträder häckningstiden. Bohålan anlägges icke gerna lägre än 6, men
ofta ända till 20 meter högt öfver marken, än i en trädstam, än i en tjock gren.
Den runda öppningen är så trång, att den nätt och jemt genomsläpper fogeln, den
kittelformigt utvidgade hålan är 18 till 25 cm. djup, sällan djupare. De 5 till 7
äggen rufvas omvexlande af båda föräldrarne.
# *
Familjen Grönspettlika eller Hackenäbbade hackspettar (Pici
ligonirostres). Den skarpkantade form, som utmärker föregående familjs näbb, återfinnes
blott i ringa grad inom denna familj, hos hvars medlemmar de båda kölar, som löpa
på Öfvernäbbens sidor, öfver näsborrarne, i stället för att utbreda sig åt sidorna,
närma sig hvar andra, så att de komma att löpa närmare näbbens ryggkant än dess
sidoränder. Näbben får ock härigenom en mera trind form och är dessutom vanligen
i sin ryggkant något böjd. Näsborrarne äro täckta af borstfjädrar; halsen är befjädrad
som hos föregående familj.
Af denna talrika familj, hvilken enligt Sundevall innesluter 80 arter, kunna
vi här blott såsom exempel anföra de två äfven i Skandinaviens fauna förekommande
arterna, hvilka tillhöra ett slägte, som särskildt utmärker sig genom sin Öfvervägande
gröna färgteckning och derför bär namnet Grönspettslägtet. Dess systematiska namn
Gecinus (den som rör jorden) häntyder på de hithörande arternas större förmåga att
röra sig på marken.
Den mest kända, öfv7er hela södra Sverige till 60° nordl. bredd utbredda grön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
