Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
HACKSPETTAR.
spetten är vår Gröngylling (Gecinus viridis, fig. 104). Hufvudets öfra sida, nacken
och en "bred, med smal svart kant begränsad munvinkelfläck äro skarlakansröda, på
hjessan med grå anstrykning genom de derstädes synliga grå fjäderrötterna; fjädrarna
kring näsborrarne och tyglarne äro röksvarta; de öfre delarne af kroppen olivgräsgrönar
halsens sidor och underdelarne gul grönaktigt hvita. Handpen norna hafva 6-7
hvitaktiga tvärfläckar på ytterfanet, och slutligen äro alla de svarta s tj er tf j adr ärna
tecknade med 5 till 7 olivbruna tvärband. Honan skiljer sig genom en bred svart fläck
i munvinkeln, den unga fogeln genom sin med svarta tvärfläckar bandlikt tecknade
undersida, sin mörkgrå hjessa och bakhufvud med röda fläckar och sina endast genom
fjädrarnas svarta ändfläckar antydda skäggfläckar. Längden utgör 31 cm., hvaraf
>’"/
f ft i i / n 71 V \ .. \f -
-’.. \\\ V* J w’rvlN x- >V
:.’-tUs
"j-^-1! \ - v , ! i- ’ .. ^:.
liC ,\; X^vfji
5^\<^’2i-:=H-J )’/ År^lstft? ’/af ’ i x–~ ’v\%V
-X?–vi,r–- –––’. .- V^r-*;^A . i t’’J .
rXit:-^.:<-v– r*3jj^f^-X.*"
M£^ f J ^^^^^J
^j’!WKm^\
’^i"/^’1 ’iti:i\^ \v-.l’
» .
c UJENDT j«. t*
Fig. 104. Gröngylling (Gecinus viridis).
stjerten upptager 12 cm. - Äfven gröngylliugen tillhör de vidt utbredda arterna.
Möjligen med undantag af Spanien och den af tundran upptagna nordkanten af Europa
förekommer han öfver allt i denna verldsdel, än sparsammare, än oftare. Längre mot
öster blir han sällsyntare, och i Ryssland uppträder han mycket mera enstaka än den
grå hackspetten. I bergstrakterna stiger han på de flesta ställen till en höjd af 1500
m. Öfver hafvet. Under häckningstiden bebor han ett mer eller mindre utsträckt, i
allmänhet icke särdeles stort område, hvilket om hösten först och främst lemnas af de
utkläckta ungarne, men vid sträng köld och starkt snöfall äfven af de gamla.
Strof-tågen börja så snart ungarne blifvit sjelfständiga och sluta först följande vår, då
häckningstiden nalkas. Alan kan icke säga att gröng}^llingen är skogsfogel. I ren barr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
