Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 DUFVOR.
och sköra. Först hafva vi att betrakta Fruktdufvornas underfamilj (Treronina),
som utmärkes genom undersätsig kroppsbyggnad, kort, tjock näbb, korta, mycket
kraftiga fötter med breda sulor, medellånga vingar, en af 14 pennor bildad, rakt
afskuren, sällan något kilformigt förlängd stjert och praktfull fjäderdrägt. -
Frukt-dufvorna lefva i södra delen af gamla verlden, i synnerhet i mängd på Oceaniens
öar, vistas uteslutande i träden och lifnära sig af bär och frukter.
Papegojdufvor. Papegojdufvaii eller Waalian (Treron abyssihica, fig. 135)
är på öfversidan blekt olivgrön, på undersidan ljusgul med hufvud, hals och bröst
ask-gråaktigt gröna och med vinröda skuldror. Längden utgör 31 cm., hvaraf stjerten
upptager 11 cm. Honan har samma färg som hannen, men är mindre. -
Papegoj-dufvan utbreder sig öfver hela mellersta Afrika från kusterna af Indiska och Röda
hafvet ända till de vestafrikanska öarna och från 16° nordlig bredd till Sanibesi. -
Hon eger mycken likhet med papegojorna. Redan hennes präktigt gröna och lifligt
gula färg påminner om dem. Men dertill kommer ytterligare hennes egendomliga
klättrande i träden och de sällsamma ställningar, som hon intager. Till och med
den kunnige jägaren låter till en början icke sällan förvilla sig och tror sig verkligen
se en papegoja. Såsom en särskild egendomlighet vill jag äfven nämna, att
papegqj-dufvan stundom lägger sig platt ned på grenarne nästan såsom en sofvande nattskärra.
Flygten är mycket snabb men hård och ledsagas af ett pipande buller, hvilket skiljer
sig från det ljud, som förorsakas af hvarje annan dufva. Hennes stämma är föga
behaglig, snarare något tjutande. Q vid and e eller kuttrande ljud har jag aldrig
förnummit från henne.
Egentliga d u f v or n as underfamilj (Columbince) skiljer sig från f ruktdufvorna
hufvudsakligen genom den svaga, blott i spetsen hornartade men vid roten mjuka och
med en vaxhud betäckta medelmåttigt långa näbben, de något högre fötterna med
smala sulor och mera lämpade for gång, den af 12 fjädrar sammansatta, rakt afstympad e
eller afrundade stjerten äfvensom den mindre färgrika drägten. - Till denna
underfamilj höra alla hos oss i vildt tillstånd förekommande dufvor. Gruppen är utbredd
öfver alla verldsdelar, men i gamla verlden rikare på former och arter än i Amerika.
Egentliga dufvor. Vår Ringclufva (Colunibapäliimbus, fig. 136, a) har på grund
af sin storlek och sin kraftiga byggnad, sin jemförelsevis långa stjert och sina korta
fötter fått bilda ett eget underslägte (P al inni} u s). På hufvud och nacke äfvensom på
strupen är hon mörkt vallmoblå, på ryggens och vingarnes öfre del mörkt gråblå, på
bakre delen af ryggen och på öfvergumpen ljusblå, på hufvud och bröst rödaktigt grå,
på den öfriga undersidan ljust gråblå och på bakre delen af buken hvit. Halsens undre
del prydes på hvardera sidan af en glänsande hvit fläck och skimrar i metalliska färger.
Vingpennorna äro skiffergrå, stjertpennorna svarta, tecknade med ett ljusare tvärband.
En bred strimma på vingvecket och en stor fläck på stjertfjädrarna äro hvita. Honan
skiljer sig genom en något mindre storlek, den unga fogeln genom mattare färger.
Längden är 43 cm., hvaraf 17 cm. komma på stjerten. - Ringdufvau utbreder sig från
65 ° nordlig bredd öfver hela Europa och är en äkta trädfogel, som hos oss anträffas
i alla slags skogar, de må vara stora eller små, utgöras af löfträd eller barrträd, i
bergstrakter lika väl som på slättbygden, nära byar och fjerran från menniskoboningar.
Dock synes hon föredraga barrskogen, må hända af det skäl, att tall- och granfrön
tillhöra hennes mest omtyckta näringsmedel. De ringdufvor, som lefva i
Skandinavien, öfvervintra till en icke ringa del redan i södra England och Irland, de, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
