Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGENTLIGA DUFVOR.
325
utvandra från Tyskland, begifva sig högst till södra Europa. - Ringdufvan har vissa
älsklingsträd, på hvilka man anträffar henne nästan alla morgnar, antingen sådana träd,
som skjuta långt upp öfver alla de öfriga, eller ock sådana, som hafva torkat i toppen.
Hennes flygt är vacker, snabb, skicklig, orsakar vid uppflygten ett klatschande ljud
och derefter ett hvinande i luften. Redan på långt håll kan man igenkänna en
flygande ringdtifva icke blott på storleken utan äfven på den långa stjerten och den
hvita fläcken på vingarne. Ringdufvans älsklingsföda utgöres af barrträdens frön,
a «.
mmf^yw
’’ J /m i / ’; />-, - / ^-\ ,1 >&~ ^
-V ;;,./ x^-V
^^ l’^: ’ ’
u .
Fig. 136. a. Eingdufva (Columba paluinbus). b. Skogsdufva (C. oenas).
af hvilka man om sommaren ofta finner hela kräfvan fullstoppad. Hon plockar upp
dem icke blott från marken, utan tager äfven fram dem, såsom min fader iakttagit,
mellan kottar nes gapande fjäll. Dessutom äter hon säd och gräsfrön, undantags vis
äfven snäckor och daggmaskar samt på eftersommaren lingon. Enligt Naumann
finner hon i löfskog ett omtyckt näringsmedel i ek- och bokållon. - Fångna
ring-dufvor bli hjelpligt tama och hålla sig många år i bur. Det är icke svårt att vänja
dem vid ett passande ersättningsfoder, emedan blandade frön fullkomligt motsvara
deras anspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
