Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 UGGLOR.
n ar e iakttagelse märker man ganska snart, att ingen enda uggla kan betraktas
såsom en verkligt klok eller begåfvad fogel. Alla äro skygga, men icke försigtiga, förstå
icke att skilja mellan verklig ocli inbillad fara, lära sällan känna sina vänner och
se vanligen i hvarje främmande varelse en fiende. De kunna vänja sig vid en viss
uppehållsort, men icke inöfvas till något, som fordrar en verklig ansträngning af
förståndet; de äro snara till vrede och i högsta grad blindt rasande, likgiltiga och
grymma. Hvarje ädelfalk, ja till och med glador och vråkar kunna helt säkert göra
det samma som ugglorna, om icke mera. - Med andra af sin art lefva de i fred och
vänskap, så länge ingen lidelse, t. ex. glupskhet, blir dem för öfvermägtig, men med
största sinnesro uppäta de kamrater, med hvilka de lefvat vänskapligt till sammaus
i åratal, om dessa på något sätt skada sig. Jag har stundom haft tio till tolf
kattugglor och lifvar i en och samma bur; ingen af dem tänkte på att förgripa sig på
den andra, så länge alla voro vid lika krafter, men så snart en af sällskapet
sjuknade och flvktade till ett hörn, föll hela raden öfver henne, dödade henne och åt
t.’ * *
upp henne. Syskon, som utgått ur samma bo. Öfverfalla icke sällan hvar andra, och
den som dukar under, dödas och uppätes. Ett dylikt beteende häntyder icke på
högsinthet.
Under sin frihet äta alla ugglor endast af dem sjelfva dödadt byte. De flesta,
som iakttagit deras lefnadssätt, öfverensstämma deri att ugglorna aldrig vidröra as.
Framför allt jaga de små däggdjur, men de starkaste ugglorna angripa äfven större
däggdjur, till och rned rofdjur och förfölja foglar på falkars sätt; några äro fiskare,
andra insektjägare. Högst få blifva skadliga för menniskan, det stora flertalet gör
endast nytta. Det slukade bytets ben, hår och fjädrar sammanbaka sig till bollar,
hvilka uppkastas, vanligen på bestämda ställen. Ål tum har undersökt flera hundra
sådana bollar och funnit, att de mellaneuropeiska ugglorna hufvudsakligen förtära
möss och näbbmöss, men undantagsvis äfven råttor, mullvadar, veslor, foglar och
skalbaggar. I 706 bollar efter tornugglan fann lian återstoder af 16 flädermöss,
240 möss, 693 sorkar, 1580 näbbmöss, l mullvad och 22 små foglar; i 210 bollar
efter kattugglan funnos återstoder af l hermelin, 48 möss, 296 sorkar, l ekorre, 33
näbbmöss, 48 mullvadar, 18 små foglar och 48 skalbaggar, förutom ett oräkneligt
antal majbaggar; i 25 bollar efter hornugglan anträffades lemningar af 6 möss, 35
sorkar och 2 foglar; i 10 bollar härstammande från sparfugglan funnos resterna af
10 sorkar, l näbbmus och 11 skalbaggar. Dessa siffror tala bättre än alla ord om
ugglornas nytta. De större arterna göra sig visserligen skyldiga till öfvergrepp, då de
förfölja harar, rapphöns och annat vildt, och äfven de små skada i ej obetydlig mån
derigenom att de bortfånga de nyttiga näbbmössen, men nyttan öfverväger likväl
betydligt skadan och derför förtjena äfven dessa roffoglar att sorgfälligt skonas.
Många ugglor hafva sitt bo i ihåliga träd, andra i klippremnor eller hål i murar,
några i åtskilliga däggdjurs jordkulor och andra slutligen i de öfvergifna bon, som
tillhört falk- eller kråkarter. I bästa fall sammanplockas härstädes litet ris, men
vanligen gör ugglan inga anstalter att förbättra boets underlag, utan lägger
omedelbart sina ägg på bottnen af det anträffade nästet. Äggens antal vexlar mellan 2
och 10, men undantagsvis finner nian väl också allenast ett enda i boet. Ugglorna
hafva olyckligtvis många fiender. Alla dagfoglar äro afvogt stämda mot dem,
likasom om de ville hämnas för de angrepp, som de nattliga röfvarena göra på dem
under deras slummer. Nästan samtliga dagroffoglar bete sig liksom vore de från
sina sinnen, då de få se en större uggla. Alla småfoglar hysa samma känslor och
uttrycka dessa genom ett lifligt qvittrande och skrikande, som man väl kan tyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
