Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 ORRHÖNSFOGLAR.
små, förfölja ifrigt hönsen, och menniskan sällar sig allestädes såsom den värste
fienden till de så till sägandes naturliga förföljarne. Hönsen jagas öfver allt mera än
alla de öfriga foglarne till sammans. Men menniskan har äfven snart lärt sig inse,
att hon af dessa vigtiga djur kan draga nytta på helt annat sätt. Redan från den
gråa forntiden har hon sökt fängsla åtminstone några bland dem vid sin hushållning
och utbredt dem från södra Asiens skogar öfver hela jorden samt gjort dem inhemska
änder de mest olika himmelsstreck, de mest olikartade omständigheter. Det är
sannolikt, att hon utvalt de mest användbara af dem alla, men det kan icke heller
betviflas, att hon äfven kan tämja många bland dem, som ännu lefva i vildt tillstånd,
och göra dem till nyttiga husdjur. Nutidens sträfvan att hos oss införa andra
länders djur rättfärdigas icke bättre eller belönas på ett mera glänsande sätt än af
hönsfoglarne, hvilkas skönhet, lätthet att tämja och stora nytta icke öfverträffas af
någon annan fogelgrupp. - Sun d e vall indelar hönsfoglarne i fyra flockar, af hvilka
Första flocken: Orrhönsfoglar (Tetraonomorphae)
utmärker sig derigenom, att dessa foglars näsborrar, som kunna tillslutas af den mjuka
huden öfver dem, jemte hela näbbroten äro täckta af korta, tilltryckta fjädrar.
Mellan-fötterna äro mer eller mindre befjädrade och sakna sporrar. Skelettet utmärker sig
i synnerhet genom det breda bäckenet.
Familjen Sandhönslika (Pteroclidae) visar en från de öfriga hönsfoglarne
särdeles afvikande byggnad i sina korta och svaga fötter samt långa och spetsiga
vingar. - Deras underbara hemland, den trädlösa, växt-fattiga slätten, den må nu
visa sig såsom den fulländade öknen eller såsom steppen, såsom ett öde fält eller
försummadt åkerland, återspeglas, ja, så till sägandes, förkroppsligas i dessa foglar.
Det har icke blott förlänat dem ökendrägten i dess fulländning, utan äfven gifvit
dem den rörlighet, som sätter dem i stånd till att lifnära sig på ett så fattigt
område. - De Sandhönslika synas smärta genom sina långa vingar och sin långa stjert,
men äro i sjelfva verket undersätsiga foglar. Färgen är äkta ökenfärg, d. v. s.
motsvarar noga markens färg, liknar således väsentligen sandens; teckningen är vanligen
utomordentligt prydlig och mångfaldig. - Af familjen känna vi icke mera än 16
arter. Dessas hemvist sträcker sig så långt som öknen räcker; af denna orsak
uppträda de särdeles talrikt i Afrika, men finnas äfven i Asien och till och med i Europa,
ehuru de härstädes inskränkas till den del, som liknar Afrika. - Få äro de foglar,
hvilka såsom de Sandhönslika kunna upplifva den mest öde och fattiga trakt. Midt
i den torraste öken, på ställen, der endast den tysta, lätta ökenlöparen (Cursorius
gallicus) och den vemodigt lockande sandlärkan korsa den resandes väg, höjer sig
framför honom under buller och sus dessa begåfvade varelsers muntra, nästan
pratsamma skara. Flera arter af familjen bo, åtminstone på sina ställen, tätt intill hvar
andra, utan att likväl blanda sig med hvar andra; ty medlemmarne af en art lefva
troget till sammans och bilda ofta ofantliga skaror, som då hålla i hop hela
månader, sväfva omkring och dagligen tillryggalägga vida sträckor, emedan den fattiga
öknen endast fläcktals kan lemna dem någon näring. Sålunda lefva skarorna till
sammans under månader till dess parningstiden nalkas, då de fördela sig i smärre
flockar, och dessa upplösas i särskilda par, af hvilka hvart och ett nu utsöker åt sig
en passande plats på den sandiga marken, der det krafsar upp en grund fördjupning
och, sedan honan lagt sina få ägg, med ifver egnar sig åt deras rufning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>