Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASANER. 509
vid hvilken tid de första lefvande silfverfasanerna kommo till Europa, men kunDa
antaga, att detta icke skett före det sjuttonde århundradet, alldenstund det sextonde
århundradets skriftställare, t. ex. Gessner, icke omtala den så vackra och i ögonen
fallande fogeln. Silfverfasanens hemland är södra Kina, till Fokien och Tschekiang
i norr; för närvarande lefver han blott i få trakter, men hålles deremot ganska ofta
tam i hela Kina och i Japan. I Europa trifves han vid enkel vård utmärkt, lika väl
i det fria som i hönsgården eller i en större bur. Att han ännu icke blifvit
utplanterad i våra skogar har sina goda skäl. En sådan utplantering har blifvit försökt,
men utan framgång. Hannen gör sig på grund af sin hvita öfversida så märkbar,
att han är mera utsatt för rofdjur än någon annan fogel af samma storlek. Men
detta är icke det enda hindret; ett annat förorsakas af fasanen sjelf. Bland alla sina
anförvandter är han den modigaste och mest stridslystne. Två hannar, som bebo ett
och samma område, ligga ständigt i strid med hvar andra; men silfverfasanen söker
äfven göra sitt herravälde känbart för andra djur, slåss ända till det yttersta med
den tama tuppen och fördrifver, om han kan ströfva fritt omkring i skogen, alla
andra vilda hönsarter, som lefva derstädes, i främsta rummet naturligtvis den vanliga
eller ädelfasanen. Och då nu den sistnämnde alltid gör mera nytta, så föredrager
man att hålla honom framför silfverfasanen. - Honan lägger 10 till 18 ägg;
kyck-lingarne, hvilka utkläckas efter 25 dagars rufning, äro små och täckta af en på ett
högeligen tilltalande sätt tecknad dunbeklädnad. De tillväxa temligen hastigt så pass
mycket, atfc de kunna flyga eller åtminstone flaxa, men uppnå först under sitt andra
lefnadsår sin fulla storlek och erhålla då föräldrarnes drägt. Under sin tidigaste
ungdom föredraga de insektföda, sedermera hålla de sig hufvudsakligen till grönt af de
mest olika slag, slutligen förtära de hårdare fruktämnen, i synnerhet frön och
sädeskorn; kål, sallad och frukt äro läckerbitar för dem. - Silfverfasanens kött är lika
välsmakande som hvarje annan fasans, men erhåller endast sin fina smak, om man
lemnar fogeln större frihet och åtminstone låter honom fritt röra sig på gården och
i trädgården.
Ett annat underslägte bildas af Adelfasanerna (Phasianus), och för detta
kunna följande kännetecken gälla: en takfornrig, lång stjert, hvars mellersta fjädrar
öfverskjuta de yttersta med sex eller åtta gånger deras längd och hvars långa öfra
täckfjädrar äro antingen afrundade eller upprispade, samt dernäst i stället för en
fjäclerhufva långa öronfjädrar, som, då de uppresas, bilda två små horn. -.
Adelfasanen (Phasianus colchicus) är så brokig, att jag nödgas afstå från att lemna
en noggrann beskrifning på hans drägt. Fjädrarna på hufvudet och öfre halsen äro
gröna med präktigt blå metallglans, på undre halsen, bröstet, buken och sidorna
rödaktigt kastaniebruna med purpurskimmer, alla med svartglänsande kanter; mantelns
fjädrar hafva framför kanten hvita, halfmånformiga fläckar; de långa, upprispade
gumpfjädrarna äro mörkt kopparröda, glänsande i purpur; vingarne hafva bruna och
rostgula band, stjertpennorna hafva svarta band på olivgrå botten och kastaniebruna
kanter. Längden utgör 80 cm., hvaraf stjerten upptager 40 cm. Hos den mindre
honan är hela drägten på jordgrå botten försedd med svarta och mörkt rostfärgade
fläckar och band. På ryggen framträder i synnerhet den mörka färgen. - Bland
öfriga hithörande arter förtjenar äfven att omtalas den i Kina lefvande
Kungsfasanen, kinesernes »djeuki» eller »pilhöns» (Phasianus Revesii), såsom den största af
alla fasaner. Han uppnår en längd af 2,io m., hvaraf stjerten upptager l, 6 o m.
Ädelfasanen bebodde ursprungligen Kaspiska hafvets kustländer och vestra Asien,
men infördes redan i den gråa forntiden till Europa. Vid Phasis, i landet Kolchis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
