Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
STRUTSHÖNSFOGLAR.
De hithörande foglarne äro blott små eller medelstora arter, som springa snabbt men
flyga dåligt och i sitt utseende visa mycken likhet med strutsarne samt hafva benen
i gommen och hufvudskålens botten bildade såsom hos dessa, men de skilja sig från
dem genom fjädrarnas beskaffenhet, genom vingar, som äro tjenliga för flygt, hög
köl på bröstbenet in. m. De tillhöra det tropiska och sydliga Amerika och utgöra
blott en enda naturlig familj.
Familjen Stubbstjerthöns (Crypturidce). Hithörande foglar bebo de mest
olika ställen: några arter lefva alltid i öppna trakter, andra endast i skogarnes snår,
somliga på slättbygden, andra i bergstrakten, och en och annan förekommer endast
på en höjd af 4000 meter öfver hafvet. De äro bundna vid marken, flyga sällan,
.J i. ).
;’!.
h", i V i ’
w$ l;;.\
^ V>x>!-!y
:\1’ . ’. \.
.; T.:: ii:lii w x’-
P W l’}! ^
A’l’ V\ å’ ’fK-T»1^; pp
.C>:SÄ^^S^.;J^"\
,-.. ^1
’.^^3^08^^
r- //H’’, / v^" /-.–’
^Ä->^:;
*".** \\ -^_’< T-r?*<-A »»sy^GCv’"-’1
^1 1
Fig. 207. Inambu (Itliynclwtus rufescensj.
springa i stället snabbt i buskarne eller i det höga gräset på samma sätt som våra
vaktlar, men göra detta alltid med något nedböjda hälar och mer eller mindre
utsträckt hals, så att de redan af denna ställning igenkännas; de trycka sig i ångest
platt ned på marken eller dölja sig i en gräs tufva, och endast de arter, som
uppväxt i skogen, söka i denna nattetid skydd i trädens lägre, starka grenar. Deras
andliga och kroppsliga begåfning är obetydlig. Deras stämma består af flera på
hvar andra följande högre eller lägre pipande läten, hvilka stundom följa hvar
andra i ett regelbundet tonfall och i allmänhet skilja sig från andra foglars läten,
så att de genast ådraga sig så väl främlingars som infödingars uppmärksamhet.
Några arter skrika hufvudsakligen vid nattens inbrott, i synnerhet strax sedan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
