Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
STRUTSFOGLAR.
FEMTE ORDNINGEN:
(Proceres ).
I förmågan att flyga se vi ett för fogeln så betecknande kännemärke, att de
som sakna denna förmåga måste förekomma oss såsom for fogelverlden främmande
varelser. Den obildade menniskan ser i sådana foglar underdjur, och hennes
inbillningskraft söker tyda undret. En gammal scheik i Kordofån berättade mig en saga,
att Afrikas jettefogel förlorat sin flygförmåga, emedan han i dåraktigt högmod
förmätet sökte att med sin flygt uppnå solen. Hennes strålar svedde hans vingar; han
störtade ömkligt till jorden, kan ännu i dag icke flyga och bär på sitt bröst märken
efter sitt fall. Äldre, men mindre poetisk är den åsigten, att man i samma djur
skådar en bastard af kamelen och en fabelaktig öknens fogel. Denna föreställning
möter oss i urgamla berättelser och har ända till våra dagar bibehållit sig i det
namn, som vetenskapen tillegnat sig såsom arf af förgångna tider; men den har
äfven på annat sätt gjort sig gällande, i det man i strutsfoglarne trott sig skåda de
högst stående bland alla foglar och stält dem i spetsen för hela klassen. -
Strutsfoglarne äro klassens största medlemmar. Deras hufvud uppnår högst medelstorlek,
halsen är nästan alltid af betydlig längd, kroppen eger en väldig storlek. Näbben
är vanligen temligen kort, bred och trubbig, endast hos medlemmarne af en liten
familj smal och lång; näsborrarne mynna fram emot eller till och med i spetsen af
näbben; benen äro i hög grad kraftigt utvecklade och hafva mycket starka lår med
tjocka muskler. Foten är lång och stark, med två. tre eller fyra tår; vingarne äro
förkrympta och besatta med helt och hållet förändrade, mjuka, till flygt odugliga
fjädrar, hvilka lika litet kunna kallas för vingar som stjert- eller rättare sagdt
gumpfjädrarna äro några styrpennor. Fjädrarna äro för öfrigt upprispade, hårlika,
emedan fanets strålar icke ega något sammanhang, utan likna fiberknippen. I
benstommen saknas bröstbenkammen, och anmärkningsvärda äro de oproportionerligt korta
och srnå vingbenen och det långa, smala, hos en art till och med slutna bäckenbenet.
Skallens ben förblifva en lång tid skilda från hvar andra; halsrefbenen äro rörliga.
Familjen Gamla verldens strutsar (Struthionidae). De ännu lefvande
strutsfoglarnes skiljaktigheter äro så betydliga, att nästan hvarje art betraktas såsom
typen för en egen familj. Representanten för denna första familj är Strutsen,
arabernes »Naame», somaliernes »Gorojo», begaviernes »Akvir» o. s. v. (Struthio
ca-meluSj fig. 208), hvilken utmärker sig genom sin mycket kraftiga kropp och sin
långa, till största delen nakna hals, litet, platt hufvud med stora, glänsande ögon,
hvilkas öfra ögonlock bär ögonhår, nakna, öppna, inuti med hårartade bildningar
besatta öron, medellång, trubbig, framtill afrundad, i spetsen platt, med en
horn-nagel täckt, rak näbb, hvars käkar äro böjliga och hvars munöppning når till under
ögonen, aflånga näsborrar, hvilka öppna sig ungefär på näbbens midt, höga, starka
ben, som endast på låren äro beklädda ined några borst, men för öfrigt nakna; stora,
fjälliga tarser och fötter med två tår, af hvilka den inre är försedd med en stor,
bred och trubbig klo, temligen stora vingar, som likväl äro alldeles odugliga till flygt
och försedda med dubbla sporrar samt i stället för flygpennor bära långa, mjuka,
* D. ä. högdjur bland foglarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
