Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54:0 STRUTSFOGLAR,
garne. Af halsskinnet förfärdiga sig gauchos små påsar till hvarjehanda bruk; af
de mycket böjliga, sitt skägg beröfvade fjäderspolarne bereda sig gossarne snaror, i
hvilka de fånga Stubbstjerthöns, eller ock använda de fullväxte dem till att deraf
fläta prydliga rid ty g elltr väfva vackra mattor. Dessutom tjena fjädrarna till
dam-vippor, de bästa och längsta till prydnader. - Jagten bedrifves på olika sätt.
Indianer och gauchos förfölja nandun till häst och döda honom med sina kastkulor, eller
ock hetsa de honom med hundar, mindre för erhållande af sjelfva bytet än snarare
för att pröfva sina förträffliga hästars snabbhet och uthållighet och sin egen
skicklighet i att handtera kastkulorna. I Sydamerika ser man öfver allt nanduer, som
infångats unga och blifvit till hälften husdjur; de fä springa fritt omkring och vänja
sig så vid den ort, på hvilken de uppväxt, att de om aftonen alltid återvända. Tills
för kort tid sedan borttog nian regelbundet deras ägg för att uppäta dem, men
sedan några år har man börjat att äfven uppföda dessa slags strutsar för att tid efter
annan skatta deras fjädrar. - I Europas zoologiska trädgårdar är nandun en
regelbunden företeelse. Hans vård erbjuder föga svårighet, ty han nöjer sig med den
.enklaste föda, blott den erhålles i tillräcklig mängd, och han är alldeles icke känslig
för mellersta Europas klimat.
Familjen Australiens strutsar (Dromceida). År 1789 utkom en beskrifning
öfver ståthållaren Philipps resa till Botany bay, och i denna erhöll den
vetenskapliga verlden underrättelse om att äfven Nya Holland bebos af strutsar. Den art af
familjen, som i denna resebeskrifning kallas »nyholländsk kasuar», benämnes numera
?inu, med hvilket namn de tidigare portugisiska sjöfararne förstodo en jettelik fogel
på Malacka.
Emuslägtet (Dromceiis) bildar liksom en mellanlänk mellan de hittills
omtalade strutsarne och kasuarerna, med hvilka senare det sammanföres i en familj, för
närvarande räknande elfva arter, alla utmärkta genom kölförsedd näbb, fullkomligt
förkrympta vingar, tre tår på fötterna och fjädrar, som äro försedda med bispolar af
samma längd som hufvudspolen. De stora näsborrarne, som öfvertäckas af en hud,
öppna sig ungefär på näbbens midt. - Emun (Dromceus Novce-Hollandice) står till
storleken efter den afrikanska strutsen, men är större än nandun. Hans höjd utgör
ungefär 170 cm., och nyholländska jägare påstå sig hafva nedlagt enstaka hannar af
till och med 2 meters höjd. Färgen på fjädrarna är mycket likformigt matt brun,
synes mörkare på hufvudet och midten af halsen och ryggen, men något ljusare på
undersidan. - Af tidigare resandes berättelser framgår, att man anträffade emun i
Botany bay och Port Jackson samt äfven på sydkusten i mängd, att han äfven
talrikt bebodde de kringliggande öarna och i allmänhet ådrog sig uppmärksamhet af
hvarje resande. Numera har han på Van Diemens land blifvit så sällsynt, att den
som vill se honom, måste söka hela månader och genom spana öns aflägsnaste delar,
om han skall få sigte på en enda. På samma sätt har man trängt honom till baka
från hela kusten allt längre och längre inåt landet, så att han endast finnes i någon
större mängd på de vidsträckta slätterna i södra delen af Nya Holland. Ännu bringar
visserligen hvarje år en mängd lefvande emuer på Europas djurmarknad och ett knappt
nämnvärdt pris begäres för stycket, men den tid, då denna strutsart skall bli lika
sällsynt som numera de stora känguruarterna, tyckes icke vara långt borta. -
Nybyggarne påstå, att emun är i stånd att med en enda spark af sin kraftiga fot
krossa underbenet på en menniska eller döda ett rofdjur. Väl inöfvade hundar lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>