- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
541

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRUTSAR. 541

derför alltid angripa honom framifrån, hugga honom i halsen och sålunda få bugt på
honom. Hans kött jemföres ined segt oxkött och berömmes såsom en god anrättningT
ehuru det skall smaka något sötaktigt; ungarnes kött synes efter öfverensstämmande
underrättelser vara ytterst smakligt. För öfrigt använder man endast föga af den
dödade fogeln; för köket tagas företrädesvis låren i anspråk, hvilka visserligen äro
så stora, att Cunningham försäkrar det hafva varit den allra besvärligaste uppgift
som han någonsin haft att utföra, att bära två sådana lårstycken en mil hem. Hos
infödingarne iakttog Leichhardt sällsamma bruk med afseende på användningen af
den dödade emun; så t. ex. fingo de unga männen och gossarne icke äta af köttet.
- I fångenskap fortplantar sig emun lättare än hvarje annan strutsart. Redan
det par, som Bennet t år 1830 iakttog i Londons zoologiska trädgård, rufvade, och
sedan dess har man icke blott i denna zoologiska trädgård utan äfven i de flesta
andra erhållit afkomlingar. I Berlin drifver Bodinus årligen afveln med vexlande
men merendels god framgång. Endast hannen rufvar, och detta gör han med så
utomordentlig ifver, att man under hela tiden, 58 dagar, icke ens sett honom taga
till sig någon f Öda. - Bland alla Strutsfoglar torde emun vara lättast att införa hos
oss och, om man så ville, att använda till parkfogel. I de flesta zoologiska
trädgårdar gör man flera omständigheter med honom än hvad han gör anspråk på. Haii
fordrar om vintern ett för blåst skyddadt rum, men icke ett varmt stall, sådant man
vanligen anvisar honom. Hans underhåll förorsakar inga svårigheter, ty han tillhör de
anspråkslösaste djur jag känner. Han väljer sin föda företrädesvis ur växtriket, ehuru
han icke heller alldeles försmår djuriska ämnen, men han begär icke någon utsökt
kost, utan nöjer sig med sädeskorn och med grönfoder af alla slag. I Australien lär
han tidtals nästan uteslutande nära sig af frukter. - Af alla sina familjefränder är
emun den tråkigaste. Rörelse, hållning, väsende och beteende i allmänhet äro hos
honom enformigare än hos hvarje annan strutsart, och hans läten äro just icke heller
behagliga, ty de kunna endast jemföras med det döfva buller, som frambringas, om
man i djup ton talar genom sprundet på en tom tunna. Hos ingen mig bekant
fogel bedrager uttrycket i det vackra, klara ögat mera än hos denne. Den, som
betraktar emuns ansigte, håller honom för en klok fogel, men den, som en längre tid
gifver akt på honom, skall säkerligen snart komma ifrån denna uppfattning.

Kasuarerna (G a s u ar iu s), af hvilka man känner icke mindre än nio arterr
skilja sig från emuerna genom något smärtare byggnad och hårartade fjädrar.
Näsborrarne, hvilkas fåror löpa öfver nästan hela näbben, öppna sig nära spetsen, äro
små och aflångt äggformiga; hufvudet bär en benartad, hos alla hittills kända arter
olika gestaltad hjelm; halsen, som i sin öfre del är naken och prunkar i lifliga
färger, är framtill vanligen försedd med ett eller två slören; de korta, tjocka fötterna
hafva tre tår, de inre tårna äro väpnade med klor, som med mer än dubbelt
öfverträffa de öfriga klorna i längd; de korta vingarne hafva inga egentliga flygpennorr
men i- deras ställe fem runda spolar utan fan, hvilka likna stora horntaggar; egentliga
stjertpennor finnas icke, och äfven de fjäderbildningar, som täcka kroppen, kunna
snarare kallas hår än fjädrar, emedan de korta, styfva fanstrålarne stå långt ifrån
hvar andra och icke bära några sidostrålar. Hjelmen bildar en utväxt från
pannbenet och täckes af en hornartad massa.

Hjelmkasuaren (Casuarius galeatus, fig. 210), den längst kända arten af
slägtet, är svart med grönblått ansigte, grönt bakhufvud, framtill violett, på sidorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free