Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 STRUTSFOGLAR.
skogar hufvudsakligen lefva af mjuka växtdelar och saftiga frukter, men försmå korn
och frön, hvilka icke kunna krossas och smältas af deras matsmältningsverktyg. På
fångna kasuarer har man iakttagit, att de svälja äpplen och oranger hela, men också
åter gifva dem ifrån sig osmälta. I zoologiska trädgårdar gifver man dem en
blandning af bröd, korn, sönderskurna rensade äpplen och dylikt, och vid sådan föda trifvas
och frodas de förträffligt, men man har äfven gjort den erfarenheten, att de utan
vidare sluka unga höns eller ankor, som tillfälligtvis inkommit i deras bur eller
inhägnad. - Ännu saknas tillräcklig underrättelse om de i frihet lefvande kasuarernas
fortplantning; det torde dock kunna antagas, att de häri icke väsentligen afvika från
de egentliga strutsarne.
# *
Familjen Snäppstrutsar (Apterygidce). Dessa foglar hafva till sitt yttre
föga likhet med de öfriga strutsarne. Deras kropp är jemförelsevis undersätsig, halsen
kort men tjock, hufvudet icke synnerligen stort, näbben lång och tunn; de
jemförelsevis korta fötterna hafva fyra tår; vingarne äro så förkrympta, att de egentligen
endast i benstommen göra sig gällande, emedan de bland fjädrarna låta känna sig
blott såsom korta stumpar, som bära några ofullkomliga men starka spolar; stjert
saknas alldeles. Drägten består af långa, lansettformiga, löst nedhängande fjädrar,
hvilka från halsen nedåt tilltaga i längd samt hafva något upprispadt fan och en
siden-artad glans. Näbben kan vid ytligt betraktande jemföras med näbben hos en ibis,
men skiljer sig från dennes och i allmänhet från hvarje annan fogels näbb genom
näsborrarnes ställning i spetsen. Vid näbbens bakre ände ligger en vaxhud och från
denna löpa fåror till spetsen. Benen äro mycket starka och korta, framtårna långa
och starka, väpnade med kraftiga gräfklor, hvaremot den bakre tån är tjockare och
kortare, står nästan lodrätt och vid fotens trampande på marken icke berör denna,
bär en ännu starkare klo än de öfriga tårna och sålunda snarare liknar
kamhöns-tuppens sporre än en tå. Tarserna äro beklädda af hårda, nätlika sköldar, tårna åter
hafva på midten fjäll, på sidorna en smal, brämlik hud.
Den första Snäppstruts, som kom till Europa och erhöll namnet Apteryx
australis, betraktas numera såsom en tvifvelaktig art. Efter uppgift hade han blifvit
dödad i skogarne vid Dusky bay på sydvestkusten af Nya Zeelands södra ö; en
annan, som lär härröra från samma ställe, kom till britiska museum; några andra tyckas
icke hafva blifvit kända. Nästan alla de, som man numera ser i samlingarna,
härstamma från den norra ön och tillhöra en annan, något mindre art, af ungefär 63
cm. kroppslängd (Apteryx Mantellij fig. 211), för hvilken jag vill behålla
infödingarnes namn »kivi». - Enligt Hochstetters försäkran lefver kivin ännu i dag i
den norra öns obebodda, skogrika trakter, men är helt och hållet utrotad i de
bebodda delarne och icke så lätt att erhålla som man föreställer sig. For närmare
underrättelser om fogeln hafva vi att tacka Buller. Kivin eger i sina fötters
snabbhet i viss mån en ersättning för frånvaron af vingar. I fullt lopp ilar han fram
med långa steg och bär dervid kroppen i ett snedt läge med långt framsträckt hals.
Under nattens skymning rör han sig försigtigt och så tyst som en kilande råtta, om
hvilken han till en viss grad påminner, Står han stilla, så indrager han halsen och
ser då alldeles rund ut. Stundom stödjer han sig i denna ställning på det sätt, att
han med näbbens spets berör marken. Stores han under dagen, gäspar han ofta
och ledvrider dervid de vidt öppnade käkarne på ett högst besynnerligt sätt;
utmanas han, så reser han på kroppen, lyfter ena foten upp till bröstet och slår lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
