Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄGRAR. 553
Afrika. I mars och april återvänder han. På vandringen sluter sig den ena till den
andra, och sålunda bildas stundom sällskap af ända till femtio hägrar. De resa
alltid om dagen, men flyga långsamt högt upp i luften, vanligen bildande en sned linie.
Stark blåst gör deras resa omöjlig; månsken lockar dem stundom att äfven resa
under natten. - Gråhägern vistas och har sitt jagtområde vid vattendrag af alla slag,
ifrån hafvet till fjellbäcken; den enda fordran han ställer på dem, är att de skola
vara grunda. Han besöker de minsta fältdammar, vattengrafvar och polar och likaså»
åtminstone der han vistas vintertiden, grunda hafsvikar och kustvatten, ehuru han
föredrager de vattendrag, i hvilkas närhet finnes skog eller åtminstone höga träd; i
dessa senare plägar han söka sin hvila. I skygghet och rädsla öfverträffar han alla
andra arter, men har också orsak härtill, alldenstund han är utsatt för den ifrigaste
förföljelse. Hvarje åskslag förfärar honom, hvarje menniska, som han varsnar på
långt håll, ingifver honom betänkligheter. Endast med mycken svårighet lyckas man
öfverlista en gammal häger, emedan han vet uppskatta hvarje fara och vid sin flykt
går beräknande till väga. - Födan består af fiskar af ända till 20 cm. i längd,
grodor, ormar, i synnerhet huggormar, unga träsk- och vattenfoglar, möss, insekter som
lefva i vatten, musslor och daggmaskar. - Hägern räfvar äfven i Sverige gerna i
sällskap och bildar här och der kolonier, som räkna femton till hundra och flera bon
och, oaktadt alla förföljelser, årligen åter bebos, till och med om häckfoglarue, för
att uppnå dem, från närmaste vatten nödgas flyga tio kilometer och ännu längre.
I närheten af hafskusterna sällar sig skarfven regelbundet till hägrarne, sannolikt
emedan det faller sig beqvämt för honom att använda deras bon. Träden och
marken hvitlimmas formligen af foglarnes spillning, allt löf förderfvas, ruttnande fiskar
förpesta luften; kort sagdt, för att tala med Naumann, »det finnes tillräckligt med
smuts och stank». I april komma de gamla hägrarne till bona, förbättra dem, så
vidt som detta befinnes nödigt, och börja derefter lägga äggen. Boet har en bredd
af omkring en meter, är en platt och konstlös byggnad af torra grenar, qvistar, ris,
rörstänglar, vassblad, halm, med den grunda fördjupningen slarf vigt beklädd af borst,
hår, ull, fjädrar. Äggen äro 3 till 4. Efter tre veckors rufning utkläckas ungarne,
klumpiga och fula varelser, som tyckas vara plågade af en ständig hetshunger, äta
otroligt mycket, stanna mer än fyra veckor i boet, vid sina föräldrars varnande rop
trycka sig, eljest ofta stå upprätt och slutligen flyga bort, då de blifvit fullkomligt
flygfärdiga. Föräldrarne undervisa dem ännu några dagar och lemna dem derefter
åt sitt öde; gamla och unga sprida sig sedan, och hägerkolonien blir öde. -
Jagt-falkar och stora ugglor äfvensom en och annan örnart angripa de gamla hägrarne,
bona plundras deremot af svagare falkarter, korpar och kråkor. Hägerjagten med
falk, som fordom var vanlig i hela Europa, har numera endast bibehållit sig hos
asiaterne, exempelvis i Indien, och öfvas ännu hos några arabstammar i norra Afrika.
- Fångna hägrar låta lätt uppföda sig med fisk, grodor och möss, men få icke hållas
till sammans med hönsgårdens invånare, emedan de borttaga och uppäta kycklingar
och ankungar. Na u m an n s iakttagelse, att gråhägern fångar sparfvar, kan jag af
egen erfarenhet bekräfta.
En smärt kroppsbyggnad och smärta lemmar, i synnerhet en lång hals och en
jemförelsevis svag riäbb, samt slutligen äfven de långa, vidtstråliga ryggfjädrarna och
den bländande hvita fjäderdrägten utmärka Prakthägrarnes underslägte (Herodias).
Dit hör Ägretthägern (Ardea alba, fig. 212, b), som uppnår en längd af 104cm.,
hvaraf stjerten upptager 20 cm.; han bebor södra, i synnerhet sydöstra Europa, mellersta
och södra Asien, Afrika och Australien. I Tyskland är han en mycket sällsynt före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
