Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 HAGERVADARE.
teelse, men har, såsom det visat sig, häckat derstädes. Till Sverige har han en och
annan gång förirrat sig. I Donaus lågländer har han på senare tider förminskats
högst betydligt i antal, men äfven i Grekland, Italien, Spanien är han icke talrik;
i stort antal deremot uppträder han ännu i länderna omkring Kaspiska hafvet och i
norra Afrika.
Silkeshägern (Ardea garzetta) liknar ägretthägern till utseende och väsende,
men är betydligt mindre: hans längd utgör endast 62 cm., hvaraf stjerten upptager
11 cm. Han är äfven rent hvit, har liöggult öga, svart näbb och fot samt gröngula
leder. Till sin utbredning öfverensstämmer silkeshägern med ägretthägern, men
uppträder öfver allt inom sitt egentliga utbredningsområde talrikare än denne. I Donaus,
Wolgas och Nilens lågländer är han icke sällsynt, i hägerkolonierna är han en af
de vanligaste invånarne. Framfor många af sina slägtingar utmärker han sig genom
sin prydlighet och sitt behagliga väsende. Hans föda består hufvudsakligen af små
fiskar. Häckningstiden infaller i maj och juni; äggen äro 4 till 5. Fogeln förföljes
ifrigt i sitt hemland, särdeles för hans praktfulla ryggfjädrar, af hvilka de berömda
hägerplymerna sammansättas. I ungrares och walachers ögon gäller det som ett
konststycke att hafva öfverlistat en så försigtig fogel. Numera ser man de vackra
foglarne i alla zoologiska trädgårdar, och i Berlin har man flera gånger haft den
glädjen att kunna uppföda ungar af dem.
Ringa storlek, smal näbb, låga ben, med nästan helt och hållet fjäderklädda
skenben, jemförelsevis långa vingar, i hvilka den andra pennan är längst,
känneteckna det underslägte, som bildar Dverghägrarne (Ar detta), af hvilka i Tyskland
och i allmänhet i Europa den lilla svarta, hvita och rödgula D v er g rör drömmen
(Ardea minuta) är en representant. Hans längd utgör 40 cm., hvaraf stjerten
upptager 5 cm. - Dvergrördronimen förekommer såsom häck- eller flyttfogel i hela
Europa från södra Sverige och Orkneyöarna, der han dock är ytterst sällsynt, till
södern. Han är allmän i Holland, Österrike, Ungern, Turkiet och Grekland och
åtminstone icke sällsynt i Tyskland, södra Frankrike och Spanien. Till norden
kommer han i slutet af april och försvinner redan i september, uppehåller sig under sin
flyttning en längre tid i Grekland och öfvervintrar i norra Afrika, hvarunder han
småningom rycker framåt in i eqvatorialländerna och till och med till det södra
Afrika. Till sin sommarvistelse väljer han vassrika eller åtminstone med buskar och
höga kärrväxter beväxta träsk och andra vattendrag, och i enlighet härmed finner
han i Holland och Ungern eller i Grekland ojemförligt bättre passande boningsplatser
än i Tyskland. Hans vistelseort och lefnadssätt undandraga honom blickarne, och
endast genom hannens högljudda skrik under parningstiden förrådes hans närvaro.
Icke sällan bebor han små, tätt med vass eller buskar beväxta dammar i byarnes
omedelbara närhet, utan att man härom ens eger en aning. Han förstår att
mästerligt uppsöka sådana ställen, hvilkas omgifning motsvarar färgen på hans drägt, och
leker här med flit kurra gömma, i det han antager förvillande, ofta högst sällsamnia
ställningar. Hans flygt är jemförelsevis snabb äfvensom mycket vig, flaxande vid
uppflygten, hvaremot han antingen sväfvar eller störtar ned, då han sänker sig.
Han visar en utomordentlig skicklighet i att klättra. Hotar fara, klättrar han
ögonblickligen uppför vassrören och rör sig bland dem med en verkligen förvånande
färdighet. Råkar han i stort trångmål, försvarar han sig till sista andetaget. - Små
fiskar och amfibier bilda väl hans hufvudsakliga föda, men dessutom fångar han maskar
och insekter i alla utvecklingsgrader. - Boet är stort, löst och föga konstmessigt
hopsatt af torrt rör, vassblad och säf, men dock varaktigt; det är beklädt med säf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
