- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
591

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÅSNÅPPOR. 591

icke långt från hafvet, och utgöres af en liten, med några små halmstrån beklädd
fördjupning. Äggen äro 4 till antalet.

Genom en jemförelsevis kort (kortare än öfriga delen af hufvudet), rak,
spenslig, vid spetsen något uppsväld näbb och genom spetsiga mellanfjädrar i stjerten
(detta sistnämnda kännetecken dock gemensamt med sandlöparen och med sist förut
anförda art) utmärka sig två af våra sinåsnäppor, hvilka hvardera blifvit hänförda
till sitt särskilda underslägte, det ena (Actodromas) högbent som en spofsnäppa, det
andra (Limonites) lågbent, nästan som en skärsnäppa. - Den hos oss så kallade
S in å snäppan (Tringa [Actodromas] minuta) har en kroppslängd af endast 14cm.
Soinmardrägten är på ryggsidan svartbrun, men ined breda, rostfärgade fjäderkanter.
Buksidan är hvit, men bröstets sidor rostfärgade, svartfläckiga. I höstdrägten är
ryggsidan mörkt askgrå med svarta skaftstreck på fjädrarna. - Mosnäppan (Tringa
[Limonites] Temminchii) har ungefår samma kroppslängd, men sommardrägten har
ryggsidan fläckig af svart och rostfärg på brungrå botten, och i vinterdrägten är
ryggen nästan enfärgad, brunaktigt askgrå. Buksidan är rent hvit, men kraf van
långsfläckig.

. .

Äfven småsnäppan tillhör den höga norden, men vandrar så vidt omkring, att
man anträffat henne vid nästan alla hafskuster, bevisligen i Europa, Asien, Afrika
och Australien, äfvensom vid floder och stående vatten i det inre af dessa verldsdelar.
I Egypten öfvervintrar hon i stort antal. Mosnäppan har samma hemland, men
vandrar om vintern icke så långt, utan väljer sitt herberge redan i södra Europa,
nordöstra Afrika, Kina och Indien. Båda arterna äro särdeles näpna, rörliga, qvicka,
lifliga foglar, som löpa förträffligt och flyga med vighet och snabbhet, men om
dagen sällan tillryggalägga större sträckor, snarare vanligen drifva omkring på en
ringa omkrets och, om de förjagas, återvända till samma ställe. Sins emellan lefva
de i djupaste frid, för andra djur visa de sig föga skygga, och menniskan bemöta de
med en viss förtrolighet. Båda suäpparterna häcka på Europas och Asiens tundror.

Såsom föreningslänk mellan beckasinerna och snäpporna anses Myr snäppan
(Tringa platyrhynclia), typ för underslägtet Limicola, hvilket kännetecknas deraf,
att näbben är längre än öfriga delen af hufvudet, ända till spetsen mjuk och böjlig
med bred och något nedböjd spets. Myrsnäppan är på öfre delen af hufvudet
svartbrun, tecknad med två rostgula längdstrimmor, på manteln svart med rostgula
fjäder-kanter, men på öfre delen af vingen askgrå, på undre halsen, kräfvan och bröstets
sidor rostgulaktig med gråbruna fläckar och hvitaktiga spetskanter på fjädrarna, på
undersidan hvit. Framför ögat står en brun, öfver det samma löper en hvit strimma.
I höstdrägten förändras färgen på fjädrarnas öfversida till djupt askgrått. Längden
utgör 18 cm. - Myrsnäppan synes vara sällsyntare i Europa än i Asien och Amerika.
Hon bebor norden och vandrar åt söder ned till bredden af Bengalen. I Europa
räknas hon öfver allt till de sällsyntare foglarne; dock är det möjligt att hon
förekommer oftare än man tror. Hon uppehåller sig på gytjiga, grunda ställen af
stränderna till stående vatten, i synnerhet på fria sträckor. Här drifver hon tyst
omkring, trippar med små steg och med många afbrott, flyger hastigt, merendels tätt
öfver vattnet och återvänder gerna till det ställe, hvarifrån hon flög upp. I
olikhet med sina familjefränder undviker hon främmande foglars sällskap, och der hon
för tillfället vistas, bryr hon sig föga oni andra varelser, låter derför äfven
menniskan närma sig, innan hon flyger upp, eller ock trycker hon sig platt ned på
marken efter snäppornas sätt, till dess iakttagaren, som nalkas, tvingar henne att flyga
upp. Så vidt man vet, häckar myrsnäppan allmänt endast på tundran, men äfven i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free