Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMSNÄPPOR. 599
Den sista gruppen inom snäpp familj en bildas af Sirnsnäpporna (Lobipes och
Phalaropus}, hvilka ej blott hafva en temligen väl utvecklad simhud mellan inre
delarne af framtårna, utan ock hafva denna hud fortsatt i hudflikar långs kanterna
af dessa tårs yttre delar.
»Två norska mil från gården Mel bo på Lofoten ligger sockenkyrkan Bo och
tätt bredvid henne prestgården. I prestgården bor en älskvärd man, som är prest,
men ännu mera bekant i egenskap af målare. Honom bor ni uppsöka, och om ni
icke vill göra detta för hans skull, så måste ni göra det för simsuäppornas skull,
hvilka ni skall finna i granskapet. Trehundra steg öster om prestgården ligga fem
små med gräs kringväxta sötvattensdammar, och i dem skall ni firma de foglar, efter
hvilka ni frågat mig.» Så sade mig jägmästaren Barth, en norsk fogelkännare,
som jag båd om råd, innan jag begaf mig till de länder, i hvilka nncler fyra
månader af året solen icke går ned. Jag begaf mig på resan, använde hvarje tillfälle
för att göra mig bekant med fogelverlden, genomsökte hvarje starromgärdad
söt-vattenssjö och spanade förgäfves efter de efterlängtade foglarne. Slutligen kom jag
till Bo, fann hos kyrkoherden ett vänligt mottagande och lät visa mig de utmärkta
taflor, som den euslige mannen der uppe i norden målar för sitt nöje, men frågade
sedan till min värds icke ringa öfverraskning efter de små sjöarne. Vi bröto upp,
uppnådde dem efter några få hundra steg och - på den första sjön simmade ett
par simsnäppor, på den andra ett annat par och på en af de öfriga slutligen ännu
ett tredje par. Sedermera har jag visserligen funnit många andra simsnäppor, ty i
Lappland tillhöra de icke sällsyntheterna och på SamojedhalfÖns tundra äro de
utomordentligt talrika, men så som den dagen har deras anblick aldrig förtjusat mig.
- Den Smaliiäbbade simsnäppan, på Island kallad »Odinshöna» (Lobipes
hyperboreus), har fjädrarna på öfverkroppen svartgrå, på nedre delen af ryggen och på
skuldrorna med svarta och rostgulaktiga ränder, på sidorna af bakre halsen roströda,
på strupen och de undre kroppsdelarne hvita, på kraf van och på sidorna grå. Hos
honan är färgen lifligare, den gråsvarta färgen på öfverkroppen är sammetsglänsande,
den röda färgen på halsens sidor utbredd framtill öfver undre delen af strupen och
högröd; kräfvan och sidorna äro svartgrå. Hannens längd är 18 cm., honan är
märkbart större. - I den högre norden ersattes denna art af den Brednäbbade
sim-snappan (Plialaropus fulicarius), hvars slägtkännetecken bestå deri, att näbben utgör
hälften af hufvudets längd, i spetsen platt och öfverböjd. Brednäbbade simsnäppan
*_.
ar större än föregående: hennes längd utgör omkring 21 era. Öfre delen af kroppen,
ryggen och skuldrorna äro svarta, alla de sistnämnda delarnes fjädrar försedda med
breda, rostgula kanter, fjädrarna på bakre delen af halsen, gnmpen och undre delen af
kroppen vackert roströda. Hos honan äro öfre delen af hufvudet och nacken
sammetssvarta, ryggen är mörk och undre delarne af kroppen lifligt röda. I höstdrägten hafva
öfre delen af hufvudet och nacken en askgrå anstrykning och äro tecknade med två
svartgrå strimmor, som löpa på bakhufvudets sidor; rygg- och skulderfjädrarna äro
blågrå med mörkare spolar, fjädrarna på undersidan äro hvita, på sidorna grå.
Den smalnäbbade simsnäppan bebor om sommaren Hebriderna, Färöarna,
Island, Lappland och dessutom tundran i alla de tre nordliga verldsdelarne, vandrar
på vintern sällan långt, men anträffas likväl temligen regelbundet i Skottland och
Norge, synes mera sällan vid kusterna af Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike
och Spanien äfvensom Italien, tager äfven sitt herberge i Svarta, Japanska,
Kinesiska och Indiska hafven och vandrar i Amerika ned till bredden af Guatemala. Denna
fogel lemnar på sin vandring sällan hafvet, men förekommer likväl äfven på insjöar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
