Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
050 ANDFOGLAR.
Längden utgör 98 cm., hvaraf stjerten upptager 16 cm. - Grågåsen är den enda af
de hos oss förekommande arterna, som häckar i södra Sverige liksom i Tyskland, ty
hon tillhör mera de tempererade länderna än den höga norden. I Lappland har jag
visserligen funnit henne under 70° liksom vid Ob ännu vid 69° nordl. bredd, men
på båda ställena tyckes detta utgöra nordliga gränsen för hennes utbredningsområde.
Från Norge sträcker sig detta i östlig rigtning genom hela Europa och Asien ända
till denna verldsdels yttersta öster; åt söder bildar ungefär 45° nordl. bredd
häck-ningsområdets gräns. På sin vintervandring besöker grågåsen alla södra Europas
länder äfvensom norra Kina och norra Indien, stryker stundom äfven ned till midten
af detta sistnämnda land och å andra sidan må hända till nordvestra Afrika, men i
alla sydligare delar af sitt vandringsområde är hon öfver allt mera sällsynt än de
beslägtade arterna, ehuru dessa under sommaren bebo den högre norden. Hos oss
infinner hon sig familjevis eller i små sällskap i april och förkunnar sin ankomst
genom gladt skrik, slår sig ned på häckningsplatserna och visar här genom hela sitt
beteende, att hon redan vid sin ankomst känner sig hemmastadd. Så snart hon vid
slutet af juli slutat sin ruggning, tänker hon på afresan, men reser åtminstone till
en början ganska makligt, liksom endast för att lemna plats för den efter henne
kommande vildgåsen. Under sjelfva resan bildar hon sällan talrikare skaror; i de
flesta fall hålla sig endast föräldrar med sina ungar till sammans. - Kärr, hvilka
här och der omvexla med vidsträckta vattenytor eller omsluta dylika, hafva en
sumpig botten och omgifva svårt tillgängliga, med gräs, rör och buskar beväxta öar,
väljas företrädesvis till vistelseorter. På dessa öar församla sig pären vid sin ankomst
för att hvila ut, och på dem finner man senare bona. - Grågåsens afkomlingar, våra
tama gäss, hafva icke förlorat särdeles mycket af sina stamföräldrars väsende och
egendomligheter, men de senare föra sig såsom alla vilda djur stoltare, röra sig
snabbare och göra sålunda ett något olika intryck på iakttagaren. I grågåsens hela
uppförande framträder hennes skarpa förstånd. Hon visar sig alltid försigtig och
misstrogen; endast på häckningsplatsen stannar hon något längre, om en menniska nalkas.
Det ena paret häckar på icke långt afstånd från det andra, men bevarar likväl ett
visst område och tål icke att det samma öfverskrides. Gåskarlen går omkring honan
med stolt hållning, skriker, nickar med hufvudet, följer henne öfver allt i hack och
häl, tyckes svartsjukt bevaka hennes steg, bekämpar modigt hvarje ensam hanne, som
försöker bevisa den rättmätiga gemålen några artigheter, och sörjer sorgfälligt för
hennes säkerhet. Två motståndare gripa hvar andra med näbbarne vid halsar n e och
slå hvar andra så häftigt med vingarne, att man hör ljudet af slagen på långt håll.
Boets underrede utgöres af oordentligt och löst lagrade tjocka växtstänglar, halm,
blad af vass, rör, säf o. s. v., men dess fördjupning beklädes af finare ämnen och ett
. .
tjockt lager af dun. Äldre honor lägga 7 till 14, yngre 5 till 6 ägg. Så snart
gåsen bereder sig till att rufva, utplockar hon på sig allt dun, med hvilket hon
bekläder det inre af boets rand, och så ofta hon aflägsnar sig, betäcker hon äfven
sorgfälligt äggen dermed. Efter 28 dagars rufning kläckas ungarne, som ännu stanna i
boet ungefär ett dygn, men derefter föras ut på vattnet och undervisas i att söka
sin föda. Denna utgöres under den allra första tiden af andmat, vattengräs ocli
dylika växtämnen, men sedermera besökas fält och ängar. Om aftonen återvända ung
och gammal till boet, men efter omkring två veckors tid blir detta för trångt för
ungarne, hvilka under tiden växt betydligt, och de intaga nu sina sofplatser än här
än der tätt nedhukade bredvid modern. Gåskarlens vaksamhet stegras sedan ungarne
blifvit kläckta. Modern går eller simmar i spetsen for familjen och åtföljes af de
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
