Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGENTLIGA ANDEE. 665
I fångenskap trifves hon väl och hålles derför gerna, sluter sig snart till sin vårdare
och skänker stort nöje genom sin prydlighet och liflighet. Hon häckar äfven i
fångenskap.
.. ___^
Äfven Pr ak t and e n (Anas falcata), som någon gång förirrar sig till oss och
en gång blifvit skjuten vid Skellefteå, betraktas såsom typ för ett särskildt
under-slägte (Elinetta). Hon är, som namnet säger, en verkligen praktfullt tecknad fogel,
med nackfjädrarna och skulderfjädrarna förlängda. Hufvudet är rödbrunt, skimrande
i kopparfårg och grönt. Strupen och halsen äro hvita, den senare dock med ett
lifligt färgadt grönt tvärband. De förlängda skulderfjädrarna och innersta armpeunorna
äro sammetssvarta, men med hvita spolar och ljusgrå kanter. Kroppslängdeu är
omkring 50 cm., hvaraf stjerten upptager 8 cm. Hennes egentliga hem är i nordligaste
delarne af Asien, Kina och Japan. Från följande art skiljes hon lättast, utom
genom storleken och öfriga kännetecken, derigenom, att näbbens bredd vid roten är
ungefär Va af näbblängden.
Närmast intill praktanden står Krickan (Anas crecca), typ för underslägtet
Nettion, med en föga men jemnt framåt afsmalnande näbb, hvars bredd vid roten
är betydligt mindre än l/3 af näbblängden. Kroppslängden är omkring 32 cm., hvaraf
stjerten upptager 7 cm. Hufvud och öfre delen af halsen äro lifligt kanelro da, utom
der ett vackert blågrönt streck går genom denna färg till nacken, kantadt med hvitt,
som framåt fortsätter sig från ögat till näbbroten. Färgen är för Öfrigt i
högtids-drägteu vattrad af svart på askgrå botten, på f ram hals och f rambröst Hackig.
Liksom på praktanden är det svarta under stjerten på sidorna afbrutet af en stor,
trekantig hvit fläck. Vingspegeln är lifligt skimrande grön, och vingpennorna hafva
bruna spolar, hvarigenom sommardrägten och honorna lättast skiljas från artan, som
kommer krickaii närmast i storleken, men har hvita vingpennspolar. Krickan, som
fått namn efter sitt skrik, tillhör egentligen tundratrakterna i både gamla och nya
verlden. I Sverige häckar hon temligen allmänt. I september och oktober drager
hon söder ut, genom Europa till norra Afrika, och i mars eller april vänder hon till
baka mot norden.
Spjut ande n (Anas acuta) räknas till ett särskildt underslägte (Dafila),
emedan hon har en smal, ovanligt lång hals, smal näbb som de föregående samt skarpt
tillspetsad stjert, sammansatt af 16 pennor, af hvilka de mellersta äro särdeles
förlängda. Spjutanden har hufvud, haka och strupe purpurbruna, midten af bakre
halsen och nacken upptill i smala strimmor, nedåt mera utbredt grönglänsande svarta,
ännu längre nedåt gråa; manteln och sidorna, undre delen af ryggen och gumpen
hafva på askgrå botten ytterst fina, tvärgående, svarta vågor; en strimma på halsens
sidor, hvilken blir bredare nedåt, samt bröstets och bukens midt äro rent hvita.
Sommardrägten saknar den purpurbruna hufvan på hufvudet och teckningen på
halsen ; den i förherskande grad mörkbruna öfversidaii är tecknad af ljusare fjäderkanter,
det brunaktiga hufvudet af mörka stänk, den ljust rödaktigt bruna undersidan af
mörkbruna tvärfläckar, delvis äfven af pilformiga fläckar. Honan, som alltid
igenkännes genom sin smärta gestalt, saknar den skimrande spegeln och är mycket ljusare
än hannen i sommar drägt. Längden utgör 64 cm., hvaraf stjerten upptager 22 cm.,
till följd af de utskjutande spetsiga fjädrarna. - Spjutandens häckningsområde
omfattar alla de länder, hvilka ligga rundt omkring nordpolen inom en gördel, som
sträcker sig ungefär mellan 50° iiordl. bredd och Ishafvets kuster, men hon vandrar
dessutom öfver hela det öfriga Europa och Asien, norra och mellersta Afrika
äfvensom norra och mellersta Amerika. Hon häckar långt mera sällan i den tempererade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
