Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
LÅNGVINGADE SIMFOGLAR.
Roftärnor (Thalasseus) utmärka sig genom kraftig näbb, som är längre än
öfriga delen af hufvudet, och genom mindre djupt klufven stjert. Vår största tärna
är Skräntärnan (Thalasseus caspius, fig. 250), som har en kroppslängd af omkring
52 cm., hvaraf stjerten upptager 15 cm. Hon har de egentliga tärnornas
färgteckning, men med svarta fötter. Genom benens höjd, i hvilka mellanfoten är längre
än mellantån med klo, närmar hon sig måsarnes byggnad. Sitt latinska namn har
hon fått från Kaspiska hafvet, hvarest hon enligt Pallas är ytterst allmän. För
öfrigt är hon utbredd öfver mellersta Asien och södra Europa. Hos oss är hon säll-
Fig. 250. Skräntärna (Thalasseus caspius).
synt nog, men träffas esomoftast i södra delarne af landet, så väl vid kusterna af
Östersjön som i Kattegat och Venern.
Familjen Saxnäbblika (Hhynchopidte). Närmast intill tärnornas står denna
familj, bildad af blott ett slägte, Saxnäbbar (Rhynchops), utmärkt genom en
egendomlig, från sidorna hoptryckt, knifformig näbb, i hvilken undernäbben skjuter
betydligt framom öfvernäbbspetsen. Denna form af näbben tjenar fogeln, då han
stryker långs vattenytan, till att derifrån upphemta insekter, hvilka åtminstone i Nilen
utgöra hans hufvudsakliga föda. En art, Rhynchops flavirostris, är utbredd öfver
större delen af Afrika, en annan, Hhynchops nigra, tillhör södra Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
