Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOFTÄRNOR. SAXNÄBBAR. MÅSLIKA. 687
Familjen Måslika (Laridae). De hithörande foglarne eller måsarne skulle
jag vilja kalla »hafvets korpar», ty korpen likna de till lynne och hela sitt väsende.
De bilda en väl begränsad familj af väl byggda, starka foglar af mycket olika
storlek, då de minsta arterna knappt öfverträffa kajan i kroppsstorlek, medan de större
deremot nästan uppnå örnens storlek. Deras näbb är medellång, från sidorna starkt
sammantryckt, rak till midten af näbbryggen, men härifrån sakta böjd nedåt i en
hake, med undernäbben vid spetsen framdragen i vinkel och öfre och undre
näbbkanterna skarpa samt munnen klufven till ögonen. Måsarne, af hvilka man känner
öfver 60 arter, äro utbredda öfver alla delar af vår jord och lefva på alla haf. Få
arter aflägsna sig långt från land, och om detta händer, återvända de alltid snart,
så att man egentligen måste beteckna måsarne såsom kustfoglar. För den sjöfarande
äro de säkra förebud för land; kretsa de omkring ett fartyg, är kusten icke mera
fjerran. Oftare än ut på öppna hafvet flyga de inåt landet, följande loppet af
större strömmar eller vändande sig från ett vattendrag till ett annat. Somliga arter
föredraga för öfrigt inlandsvatten eller välja dem åtminstone under
fortplantningstiden till sin vistelseort. Många arter äro flyttfoglar, som infinna sig i sitt nordiska
hemland på våren, häcka der och begifva sig under senhösten åter på resa; andra
vandra eller stryka. Dessa ombyten af vistelseort sammanhänga på det närmaste
med tillgången på föda. För alla måsar utan undantag bildar fisk en omtyckt föda,
men många äro äfven bland de ifrigaste insektjägare, och just dessa tvingas till
regelbundna flyttningar, medan de öfriga äfven om vintern finna sin föda der hafvet icke
tillfryser. Jemte dessa båda förnämsta näringsämnen förtära de alla mindre djur,
som hafvet herbergerar, eller alla slags djuriska ämnen i allmänhet. De äta as
såsom gamarne, jaga lefvande byte såsom roffoglarne och plocka föda på stranden i
likhet med dufvor och höns, ådagalägga i allmänhet samma mångsidighet som
kor-parne, men äro ännu mera giriga och glupska än dessa; de tyckas vara plågade af
en ständig hetshunger och vara rent af omättliga. - Måsarnes gestalt och färg
äfvensom deras rörelser äro behagliga, och hela deras beteende är tilldragande. Vi kunna
kalla deras hållning ädel, då de stå på fast mark, emedan den tillkännagifver en
viss stolthet; deras gång är god och jemförelsevis hastig. Deras sim form aga
öfverträffar de flesta närmast stående arternas: de ligga så lätt som skum på vågorna och
afsticka genom sin bländande färg så lifligt från dem, att de äro en verklig prydnad
för hafvet. De flyga med långsamma vingslag, men sväfva ofta till omvexling länge
och vackert, hvarvid de påminna om de bredvingade roffoglarne, och utföra alla
rörelser med lekande lätthet. De stå efter beslägtade arter i konsten att störtdyka,
men skjuta dock dervid så häftigt ned i vågorna, att de sänka sin lätta kropp
omkring en half meter under vattenytan. Deras stämma är vidrig och består af
ömsom starkare, ömsom svagare skrikande och kraxande läten, som de låta böra ända
till leda, om någonting oroar eller upprör dem. Bland deras sinnen stå syn och
hörsel afgjordt främst; uppfattningsförmågan tyckes likaledes vara väl utvecklad; en
viss smak visa de äfven genom urval af de bättre vid rikedom på födoämnen; om
deras lukt kunna vi icke fälla något omdöme. Alla måsar äro kloka, förståndiga
foglar, som väl förstå att bedöma omständigheterna och rätta sig efter dem; alla äro
modiga mot andra varelser, sjelfmedvetna och något hersklystna, med trofast kärlek
tillgifna make och afkomma och älska äfven att sällskapa med andra af sin art, men
deremot visa de sig allesammans lika afundsamma och ovänliga mot andra foglar och
uppoffra för sin glupskhet utan betänkande skenbara vänskapsförhållanden. - Utom
häckningstiden kan man få se ensamma gamla måsar, men under häckningstiden för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
