Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOMMAB. 719
stannar så länge vattendragen gå öppna och vandrar derefter åt södern, men finner
redan i södra Europa lämpligt vinterqvarter. Han undviker vattendrag med klart
vatten, emedan han finner sin föda, som hufvudsakligen består af insekter och deras
larver, i rikligare mängd uti gytjigt och grumligt vatten än i klart.
#
Familjen Lommar (Eu dy ti d ce). I hafvet ersättas doppingarne af lommarne,
af hvilka man endast känner 4 arter, som skilja sig från föregående genom
ansenligare storlek, kortare hals, större hufvud, starkare näbb och med fullständiga
sim-hinnor utrustade fötter.
Först nämna vi Is l ömme n (Eudytes glacialisjj hvars högtidsdrägt ofvan och
på sidorna är djupt svart, prydd med hvitaktiga fönsterlika fläckar. Längden utgör
95 till 100 cm., hvaraf stjerten upptager 6 cm. - Storlommen (Eudytes arcticus),
som äfven kallas islom, är mindre än den egentliga islommen, men liknar honom
mycket till färg och teckning. Hans längd är 77 cm., hvaraf stjerten upptager 6
cm. - Smålommen (Eudytes septentrionalis) är den minsta af alla: hans längd
utgör blott 65 cm., hvaraf stjerten upptager 7 cm. I stället for de fönsterlika
fläckarne på ryggsidan hos föregående arter har denna art små, spridda, hvita fläckar
på ryggen.
Islommen bebor höga norden, oni sommaren ungefär upp till 76° nordl. bredd
och söder ut högst till 59° nordl. bredd, företrädesvis hafskusterna af Grönland,
Spetsbergen, europeiska och asiatiska Ryssland, mera enstaka äfven Island, Färöarna,
Orkaderna och Hebriderna; om vintern stryker han, ehuru sällan, ned till våra trakter
och besöker då tillfälligtvis Bohuslän. - Storlommen synes mera tillhöra östern, är
öfver allt sällsynt i Europa med undantag af norra Ryssland och Skandinavien, i
Sibirien deremot vanlig, äfvensom i Amerikas höga nord häckfogel, och besöker på sin
vinterresa södra och vestra Ryssland, Danmark, Tyskland och Holland. - Smålommen
slutligen finnes i samma trakter som föregående arter, men utbreder sig ungefär öfver
bådas utbredningskrets till sammans. Han lefver i en gördel mellan 78° och 60°
nordl. bredd rundt omkring jorden och besöker hvarje vinter de sydligare belägna
hafven äfvensom floder och so tvätten, hvilka vid hans ankomst ännu icke täckas af is.
Till väsende och beteende likna alla lommar hvar andra i så hög grad, att det
är nog, om vi inskränka oss till en skildring af smålommens lefnadssätt. I likhet
med sina slägtingar är han en äkta sjöfogel, som endast under fortplantningstiden
och om vintern på sin vandring uppsöker sötvatten, men för Öfrigt alltid uppehåller
sig i hafvet och härstädes ifrigt bedrifver sitt fiske. Han simmar förträffligt och
dyker med fulländad skicklighet, men flyger äfven snabbt och uthålligt. Alla lommar
tillryggalägga simmande med största lätthet långa sträckor, flyta efter behag på
vattenytan eller nedsänka bålen så djupt, att endast en smal strimma af ryggen synes ofvan
vattnet, simma antingen med beqväm maklighet eller med förvånande hastighet,
försvinna i djupet utan synbar ansträngning och utan något buller, utsträcka sig här
så långt de kunna, trycka fjädrarna tätt intill kroppen, klämma vingarne intill
sidorna och skjuta endast med tillhjelp af fötterna pilsnabbt genom vattnet an i ena,
än i andra rigtningen, än tätt under ytan, än på många famnars djup. De gå icke
upp på land, utan hasa sig eller glida ur vattnet upp på det torra; att gå i ordets
vanliga bemärkelse, ja, att ens stå upprätt, dertill äro de alldeles oförmögna. Alla
lommar utmärka sig framfor andra sjöfoglar genom sin högljudda stämma. De flesta
forskare kalla deras läten obehagliga och vidriga; jag har deremot alltid gerna för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>