Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄLDJUR I ALLMÄNHET. 7
icke något bättre medel mot huggormens bett än en noggrann kännedom om
honom sjelf. - I länge sedan förgångna tider hemburo menniskorna gudomlig dyrkan
åt de kräldjur, hvilka ingåfvo dem fruktan. De gamle egyptierne underhöllo tama
krokodiler i granskapet af sina tempel och balsamerade sorgfälligt deras lik; bortre
Asiens invånare, i synnerhet kineser och japaner, gåfvo sina gudabilder gestalten af
ödlor och ormar; greker och romare använde Ormarne såsom sinnebilder och hade i sina
dikter och fabler mycket att berätta om deras list och klokhet, om deras
spådomskraft och andra egenskaper; våra sagor sysselsätta sig likaledes ganska mycket med
dem och betrakta dem ingalunda med afsky, utan med synbart välbehag; ännu i
denna dag vördas och tillbedjas krokodiler och ormar af vilda folk.
FÖRSTA ORDNINGEN:
Skölclpaclclor (Chelonia).
Zoologerne i våra dagar inleda kräldjurens klass med sköldpaddorna, emedan
de äro af den åsigten, att dessa djur hafva en viss likhet med foglarne, särskildt
med afseende på bröstbenets bildning och käkarnes beväpning. Med undantag häraf
torde ingen annan orsak kunna framdragas till att ställa de i kroppsligt och andligt
afseende föga begåfvade, klumpiga, slöa och dumma varelserna framför de öfriga
kräldjuren. - Sköldpaddornas byggnad är så egendomlig och afviker från klassens
öfriga medlemmars i så betydlig mån, att de icke gerna kunna förvexlas. Deras
kropp, som inneslutes i ett skal, det klumpiga hufvudet, hvars käkar betackas af
hornslidor, liksom fogelnäbben, och de korta, liksom afstympade eller ock till långa,
smala fenor förändrade fötterna äro kännetecken, hvilka utan svårighet skilja
sköldpaddorna från andra kräldjur. Skalet eller pansaret består af två delar, den öfre
eller rygg- och den undre eller bukskölden. Den förra är mer eller mindre hvälfd,
aflång, rundad eller hjertformig, den senare oval eller afrundadt korsformig,
alldenstund dess förbindelseställen med ryggskölden kunna afsmalna. Sjelfva förbindelsen
åstadkommes medelst broskmassa, som antingen under hela lifstiden förblifver mjuk
eller ock förbenas och i detta fall erhåller likhet med en söm. Båda sköldarne till
samnians bilda sålunda ett skal, som endast fram- och baktill har öppningar för att
genomsläppa hufvudet, fötterna och stjerten, men för öfrigt mer eller mindre
fullständigt innesluter bålen. Hufvudet är vanligen äggformigt, baktill tvärt, i
käkdelen mer eller mindre utdraget, halsen af olika längd, men alltid jemförelsevis mycket
rörlig; de fyra fötterna äro antingen gång- eller simfötter eller fenlika; den merendels
korta, rundade och kägelformiga, mer eller mindre spetsiga stjerten vexlar betydligt
i anseende till sin längd och är ofta i spetsen beväpnad med en klo. Skalet täckes
af hornskifvor eller sköldar, endast hos få arter af ett läderartadt Öfverdrag; hufvud,
hals, fötter och stjert täckas af en vårtfull hud, som är besatt med större eller mindre
skiflika fjäll, sköldar, knölar eller korniga bildningar och dertill utmärker sig genom
särskilda, på enstaka ställen uppträdande bihang, såsom sporrar, taggar o. s. v.
Skifvorna på skalets ryggsida (fig. l A) sönderfalla i kot-, refbens- och kantplåtar, af
hvilka sistnämnda man vanligen kan urskilja en nackplåt och två stjertplåtar. De
parvisa plåtarne på buksidan (fig. l S) indelas i hals-, arm-, bröst-, buk-, bakre buk-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
