Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEXSKÖLDPADDOR.
21
sköldpaddornas slägte (Podocnemis). Den måttligt hvälfda ryggskölden, hvars
kant framspringer horisoutelt, saknar nackplåt, bukskölden saknar armhåls- och
ljumskplåtar. Stjertplåten är dubbel; de ovanligt små armplåtarne uppnå knappt
bröstplåtens halfva storlek. Stora, tjocka plåtar bekläda hufvudet, som i synnerhet
Utmärker sig genom den djupa och breda fåran mellan ögonen. En eller två
skägg-trådlika bildningar nedhänga från hakan. Simhuden är mycket starkt utvecklad. -
Utom Orinoco bebor arråusköldpaddan i stort antal Guyanas floder, företrädesvis
Takatu, Rio Branco och Essequibo, Amazonfloden med dess förgreningar och andra
Brasiliens strömmar, förekommer äfven i Perus nordliga provinser och utbreder sig
således öfver ett ganska vidsträckt område. - »Arråusköldpaddorna», säger Hum-
\
"~ ’ "~~
-;–-__ r:–––– vy;-^_ –- - ^-^- __-^-^^."^"^’^Sir-
Elg. 8. Amiusköldpadda (Podocnemis cxpansa).
böld t, »samla sig redan i januari i stora skaror, gå upp ur vattnet och värma sig
på sanden i solen, emedan de, enligt indianernes åsigt, nödvändigt behöfva stark
hetta för sitt välbefinnande och solen befordrar äggläggningen. Under februari
finner man arråusköldpaddorua nästan hela dagen på stranden. I början af mars
förena sig de strödda hoparne och simma nu till de få öar, på hvilka de vanligen lägga
sina ägg; sannolikt kommer samma sköldpadda hvarje år till samma strand. Några få
dagar före äggläggningen uppträda många tusen af dem i långa rader på stränderna
af öarna Cucuruparu, Uruana och Pararuma, sträcka ut halsen och hålla hufvudet
öfver vattnet, spanande om de icke hafva något att frukta af jaguarer eller menniskor.
Indianerne, för hvilka det är af vigt att de förenade svärmarne också förblifva till
sammans, uppställa vakter långs stränderna, på det att djuren icke må skingra sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
