Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 LANDTSKÖLDPADDOR.
utan i allsköns rö kunna lägga sina ägg. Man gör tecken åt fartygen att hålla
sig midt i strömmen och icke genom skrik skrämma bort sköldpaddorna. Äggen
läggas alltid om natten, men ända från solnedgången. De djur, som under natten
gräfva på stranden, äro en sådan oräknelig mängd, att dagen öfverraskar många,
innan de hunnit blifva färdiga med äggens läggning. Då skynda de sig mer au
någonsin att blifva qvitt äggen och täcka de gräfda hålen, på det att jaguaren icke
måtte se dem. De, som på detta sätt försenat sig, akta dervid icke på någon fara?
som hotar dem sjelfva, utan arbeta i indianernes åsyn, hvilka på morgonen komma
till stranden och kalla dem ’tokiga sköldpaddor’. I trots af deras häftiga rörelser,
fångar man dem lätt med händerna. De tre indianlägren vid de ofvannämnda
orterna öppnas i de sista dagarne af mars eller första dagarne af april. Har lägret
blifvit slaget, så utnämner missionären sin vikarie, som indelar den landsträcka, på
hvilken äggen ligga, i lotter efter antalet indianstammar, som deltaga i skörden.
Han börjar sin förrättning med att medelst sin stång undersöka huru långt ägglagret
når i jorden. Efter våra mätningar sträcker det sig till 40 meter från floden och
har ett djup af l meter i medeltal. Förtroendemannen afsticker nu, huru långt
hvarje stam får arbeta. Icke utan förvåning hör man äggskördens belopp uppskattas
likasom afkastningen af en sädesåker. Det händer, att en yta af fyrtio meters längd
och tio meters bredd lemnar hundra krus eller för tusen francs olja. Indianerne
uppgräfva jorden med händerna, lägga de samlade äggen i små korgar, kallade
’inappiri’, bära dem till sitt läger och kasta dem i stora, med vatten fylda trätråg.
I dessa söndertryckas äggen med skoflar, omröras och utsättas för solen, till dess att
deras oljiga del, äggulan, som simmar ofvanpå, tjocknat. Oljan afskummas och kokas
öfver stark eld; ju häftigare man kokar den, desto bättre lär den hålla sig. Väl
beredd är den klar, utan lukt och knappt en smula gul. Missionärerne skatta den
lika högt som den bästa bomolja. Man använder oljan icke allenast till bränsle,
utan äfven och företrädesvis vid matlagning, emedan hon gifver maten en ingalunda
obehaglig smak. Det är emellertid svårt att erhålla alldeles ren sköldpaddolja;
merendels har den en rutten lukt, som härrör deraf att ägg kommit med, i hvilka
unga sköldpaddor redan utbildat sig. Aggskörden och oljans tillredning vara tre
veckor, och endast under denna tid stå missionsorterna i förbindelse med kusten och
de angränsande, civiliserade länderna. Alla indianer, som deltaga i äggskörden, föra
äfven hela massor i solen torkade eller lätt kokta "ägg hem med sig. Våra roddare
hade alltid ägg i sina korgar eller i små bomullspåsar. Smaken förekom oss icke
obehaglig, så länge äggen ännu voro väl bevarade.» - Utom menniskan, hvars
systematiska äggplundring tillfogar de väl ännu talrika arräusköldpaddorna de största
förlusterna, hafva de äfven mycket att lida af rofdjur. Jaguaren förföljer
sköldpaddan till och med ut i vattnet, om detta icke är mycket djupt, uppgräfver äfven
äggen och är i allmänhet jemte krokodilen, hägrarne och korpgamarne de nyss
utkläckta sköldpaddornas fruktansvärdaste fiende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
