Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 GRODDJUR I ALLMÄNHET.
stående vintersömnen skulle kunna förmoda motsatsen. Sedan grodorna vaknat ur
denna sin djupa slummer, begynner deras lektid, hvilken sätter ovanligt lif i dessa
eljest tröga naturer. Vid denna tid råder, åtminstone i norden, ännu ofta rigtigt
kall väderlek; värmen stiger knappt till två grader öfver fryspunkten; stora
isstycken, som ännu icke hunnit smälta, simma må hända ännu omkring i
vattendragen, men allt detta bekommer groddjuren föga. Så snart rommen är lagd, skilja
sig paren från hvar andra, äfven de, som synts hålla sig till hvar andra med största
innerlighet, och hvarje kön går nu åter sin egen väg. De groddjur, som lefva på
land, lemna vattnet, fältgrodorna begifva sig ut på fält och ängar, trädgrodorna
klättra upp i träcltopparne, salamandrarne förfoga sig till sina jagtmarker, alla för
att hädanefter lefva sitt enformiga och dock, som det synes, för dem så behagliga
sommarlif, tills den inträdande vintern, vare sig den åstadkommes af köld eller af
torka, åter gör ett slut på det samma och tvingar hvar och en att söka ett skyddadt
vinterqvarter. - Lika hastigt som groddjuren genomlöpa sin första ungdomstid, så
få veckor larven behöfver för att utbilda sig, lika långsamt tillväxa de, sedan de
nått sin utbildade förrn. Grodor äro i allmänhet först i femte lefnadsåret
fortplantningsdugliga men fortfara, äfven sedan att växa och uppnå må.hända först i
sitt tionde, tolfte lefnadsår sin fulla storlek; salamandrar behöfva dertill ännu längre
tid, Japans jettesalamandrar må hända trettio år eller mera. Men så blifva de också,
om ej en våldsam död förkortar deras lif, ganska gamla och kunna lefva under
omständigheter, hvilka skulle döda hvarje annat djur. Det är sant, att paddor, som
blifvit inneslutna i hålor, hållit sig vid lif, om endast litet fuktighet och med denna
en smula näring trängt in till dem; det är genom försök visadt, att de kunna
tillbringa öfver ett år inneslutna i för dem särskildt gjorda håligheter utan att duka
under: de äro sålunda mer seglifvade än alla andra ryggradsdjur. Om somliga
kräldjur veta vi, att förlorade kroppsdelar, i synnerhet stjerten, till en viss grad å nyo
ersättas, d. v. s. en stump, som liknar stjerten, bildas, men denna nybildade stjert
skiljer sig från den gamla derigenom, att den saknar kotor; hos somliga groddjur
deremot ersättas stympade kroppsdelar genom nya med ben och ledningar, och detta
både hos larverna och hos det fullt utbildade djuret. Afskär man på dem ett ben
eller stjerten, så ersättas dessa delar åter, ehuru det går långsamt; upprepar man
försöket, så afhjelper naturen för andra gången skadan. Sår, af hvilka andra
ryggradsdjur ofelbarligen skulle omkomma, besvära knappt groddjuren; ögat, som man
beröfvar dem, utbildas på nytt. Denna egenskap har stämplat de mest åtkomliga
arterna af klassen, särdeles grodorna, till vetenskapens martyrer: på dem hafva
anstalts och anställas de försök, som ledt till de vigtigaste resultat angående organens
verksamhet. Det är också grodorna, hvilka för den skull i våra dagar hos en del
personer finna sakförare mot vetenskapen och dess representanter. Dessa Ömsinta
personers tal skulle vara berättigadt, om man verkligen kunde tala om grymhet mot
så litet känsliga varelser. En groda, på hvilken man blottat ryggraden, hoppar,
såsom det tyckes, ganska muntert omkring efter ett sådant, för nästan hvarje annat
ryggradsdjur dödligt sår; en salamander, som stympats på det förskräckligaste sätt,
lefver i det närmaste på samma sätt efteråt som förut. En sådan förmåga att
ersätta lidna skador återfinnes i högre grad endast hos de lägsta hafsdjuren. På samma
sätt visar sig, huru utomordentligt seglifvade åtminstone några arter af klassen äro
gent emot väderlekens inflytande. En salamander kan i vattnet frysa till is, men blir
på nytt lefvande, när den upptinar; en vattenödla kan till följd af långvarig torka
skrumpna i hop till en oformlig massa, hvari man icke spårar minsta tecken till rörelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
