Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKGRODDJUR.
217
gående och i sjelfva verket endast i mycket inskränkt grad användas härtill. Icke
mindre ofullkomliga äro sinnesverktygen. Ögonen saknas antingen helt och hållet,
eller äro de jemförelsevis små och ega antingen intet spår till ögonlock eller antydas
dessa endast af ett ytterst kort hudveck, som ersätter dem. Näshålan begränsas bakåt
af ben; örat ligger mycket doldt och är alltid högst ofullkomligt, labyrintens fönster
tillslutes med ett litet lock. Tungan sammanhänger endast i sin spets med käken.
- Alla till denna familj hörande Stjertgroddjur, af hvilka jag skall närmare söka
skildra några af de vigtigaste, lefva uteslutande i vatten och andas merendels så väl
genom lungor som med gälar.
Medlemmarne af första underfamiljen (Gryptobranchiata, d. ä. med dolda
gälar) utmärkas genom närvaron af öfverkäksben och saknaden af gältofsar, i hvilkas
ställe finnes en gälhåleöppning, som hos några arter tyckes förblifva öppen under
hela lifvet, hos andra deremot slutes vid högre ålder.
Jettesalamandrar (Crypto~branclius). Såsom närmast beslägtad med vittnet
.om syndafloden, kunna vi sannolikt betrakta Jettesalamandern (Cryptobranchus
maximus, fig. 81), ett mycket oformligt, klumpigt djur, som uppnår en längd af
1,4 till 1,6 m. och tillhör jettesalamandrarnes slägte, hvars kännetecken äro följande:
Det stora, nedtryckta, i allmänhet mycket breda hufvudet afruudas framtill i en trubbig
spets; den korta halsen är betydligt smalare än bakhufvud och bål; denna senare är
platt, genom en tjock, långsgående rand på hvardera sidan liksom ännu mera utbredd;
stjerten, som upptager ungefär en tredjedel af kroppens längd, är kort och i olikhet
med hufvud och bål sammantryckt från sidorna, så att den bildar en bred åra.
Lemmarne äro klumpiga och starka. På f ram fötterna sitta fyra, på bakfötterna fem väl
utbildade tår. Näsborrarne ligga framtill på nosen mycket nära hvar andra, de
utomordentligt små, Ögonlock saknande ögonen äro deremot skilda från hvar andra
med nästan hela hufvudets bredd. Mycket små tänder väpna käkarne, en andra med
dem jemnlöpande rad tänder sitter i gommen. Tungan är fastväxt rundt om. De
öfre delarnes färg utgöres af ett grumligt ljusgråbrunt, som är svårt att bestämma
och visar sig mera töcknigt än egentligen fläckigt genom mörkare ställen samt nedåt
öfvergår i ljusgrått. - Siebold upptäckte detta största af alla nu lefvande
Stjertgroddjur på 1820-talet på ön Nippon och erfor, att det derstädes af japanerne jagades
i bergbäckar och djupa, stilla vatten samt såldes på torgen såsom ett omtyckt
födoämne. Siebold uppsökte dock aldrig djuret på dess boningsplatser, utan erhöll sina
underrättelser af sin japanska omgifning. Det har emellertid lyckats två andra
resande, Re i n och Roretz, att få köpa ett dussin lefvande och tre insaltade
exemplar samt under ledning af en erfaren fångstman besöka djurets vistelseorter och
derstädes åse fångsten. Man anträffar djuren alltid i kallt, klart, rinnande vatten
vid en höjd af 200 till 600, men vid gränsen af Hicla 1000 till 1500 m. öfver hafvet.
Här lefva de i de små, klara källbäckarne på ställen, der dessa vid knappt en
tredjedels meters bredd liksom bevattningsgrafvar skära de gräsbeväxta
bergsluttningarna och der de af vattnet underminerade grästorfvorna från båda sidor nästan helt
och hållet öfvertäcka dessa bäckar. Äfvenså träffas de längre nedåt, der genom flera
sådana grafvars förening uppstått en stridare, på foreller rik bäck, hvars af buskverk
beskuggade vatten sorlande och porlande spolar de på bottnen liggande klippblocken.
Under sådana block äfvensom under den framskjutande stranden lefva i synnerhet
de äldre djuren, medan de yngre föredraga små vattengrafvar. Enligt folkets utsago
lemna de blott sällan och endast nattetid sina utvalda boningsorter och gå aldrig i
land. Maskar och insekter, fiskar och grodor utgöra deras föda. Jettesalamandrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>