Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fiskarne äro ryggradsdjur, hvilka alltid och nästarT uteslutande andas genom
gälar.» Dessa få ord känneteckna de vertebrerade djurens sista klass vida skarpare
och bestämdare än en omständlig och noggrann beskrifning af deras inre och yttre
organs byggnad någonsin förmår.
Invånaren i ett lands inre, som endast känner flodfiskar ne, erhåller i trots af
dessas olikhet intet begrepp om de f enbärande, fjällbeklädda ryggradsdjurens vexlande
gestalt. I detta hänseende stå de icke efter för någon annan af de vertebrerade djurens
klasser, utan täfla snarare med hvilken som helst af dem. Visserligen hafva de flesta,
.såsom våra vanliga sötvattensfiskar, en spolformig kroppsgestalt, men denna
grundform förändras på mångfaldigaste sätt och öfvergår i de sällsammaste skepnader och
till och med i sådana, som förefalla oss fula och vanskapliga. Kroppen kan vara
orin-<3ller maskformig, eller afplattad från sidorna, så att den blir bandformig, eller kan
den sammandragas äfven i längdrigtningen och a t rundas till en lodrätt stående skifva;
den kan vara nedtryckt ofvanifrån nedåt, utbreda sig i vågrät rigtning och dertill
på sidorna visa vinglika bihang. Somliga delar kunna förlängas så att säga
oraått-ligt, undergå oformliga förändringar, förvridas på allt sätt, andra delar åter
saraman-smälta med hvar andra, några försvinna helt och hållet. Ingen annan klass af
ryggradsdjur visar så besynnerliga, så obegripliga bihang, jag skulle vilja säga tillsatser
till den regelbundna kroppsbyggnad en, ingen erbjuder en liknande mångsidighet i
lemmarnes och sinnesverktygens anordning. Såsom för fiskgestalten betecknande må
gälla, att man utvändigt knappt kan skilja de olika kroppsdelarne. Aldrig skiljes
hufvudet genom en hals från bålen, endast undantagsvis iakttages en från bålen
bestämdt afskild stjert; enligt regeln äro snarare stjertdelen och hufvudet sammansmälta
med bålen. Fenorna, dessa nästan uteslutande for fiskarne egendomliga hudbildningar,
hvilka stödjas af brosk- eller benartade strålar, indelas lämpligast efter sin ställning
och anordning i pariga och opariga. De förra, som motsvara de öfriga
ryggradsdjurens lemmar, hafva en med de senares alldeles olika beskaffenhet, ehuru båda
delarnes strålbildning öfverensstämmer. Bröstfenorna, hvilka nästan alltid finnas och
regelbundet äro inleclade bakom gälarne på bålens sidor, bestå ursprungligen af tre
delar: Skuldergördeln, som närmast motsvarar vårt nyckelben, ett på olika sätt i två
ben afdeladt skulderblad och en krans af små, valsformiga stycken, mot hvilka
strålarne leda. Bukfenorna deremot hvila på hvar sitt brosk- eller benstycke, som helt
löst sitter i bukmuskeln, det ena dock oftast sammanväxt med det andra. De hafva
hos de flesta fiskar sin plats under buken, ungefär vid midten af kroppens längd,
temligen nära analöppningen, men undantagsvis äfven under eller framför
bröstfenorna, på strupen, hvarför man också skiljer mellan buk-, bröst- och strupfeniga
Brehm, De kallblodiya ryggradsdjurens lif. 2:a uppl. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
