Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPIGGFISKAR.
277
smalt band sammetsartade tänder. Framför ryggfenan höja sig fristående taggar i
olika antal. Bukfenorna, som bestå af nästan en enda taggstråle, stå i det närmaste
vid kroppens midt. Gälstrålarne äro tre till antalet. Hos några arter beklädes den
eljest släta kroppen på sidorna af fjäll förvandlade till sköldar. - Spiggarne, af
hvilka man uppstält omkring två dussin arter, som dock icke äro tillräckligt åtskilda,
lefva lika väl i sötvatten eller bräckt vatten som i hafven på den nordliga hemisferen
c
a
Fig. 108. a. Storspigg ( Gäster o steus aculeatus). b. Småspigg (G. pungitius).
c. Tångspigg (G. spinachia).
och föra ett för de olika arterna mycket öfverensstämmande lefnadssätt, om hvilket
våra inhemska arter gifva oss tillräcklig upplysning.
Storspiggen (Gasterosteus aculeatus, fig. 108, a) igenkännes på sina tre
taggstrålar framför ryggfenan, af hvilka den första sitter öfver bröstfenorna och den andra
är längst. Denna art uppträder, såsom det tyckes, i flera, ständiga varieteter,
blir 8, högst 9 cm. lång och är på öfversidan grönbrunaktig eller svartblå, på sidor
och buk silfverfärgad, på strupe och bröst blekt rosen- eller blodröd, men förändras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
