Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
BENFISKAR. TAGGFENIGA.
på mångfaldigt sätt och bär under lektiden en vida lifligare drägt än eljest. Andra
ryggfenan innehåller 11 till 12, bröstfenan 9 till 10, bukfenan l taggig och l
mjuk, analfenan l hård och 8 mjuka, stjertfenan 12 strålar. - Storspiggens
utbredningsområde sträcker sig öfver största delen af Europa, med undantag af
Donau-området, i hvilket han ännu icke anträffats. Eljest är han talrik och stundom lika
vanlig i sött vatten som i hafvet.
Småspiggen (Gasterosteus pungitius, fig. 108, &) är en af våra miusta
söt-vattensfiskar och uppnår högst en längd af 6 cm.; han skiljer sig från föregående
genom 9 till 11 nästan lika långa taggstrålar framför ryggfenan och en något
mera långsträckt kropp. Öfversidan är grönaktig, undersidan silverglänsande, båda
ofta genom orediga tvärband oregelbundet fläckiga. Om sommaren öfvergår hos
hannen undersidans silfverfärg ofta i svartaktigt. I andra ryggfenan räknar man 9 till
11, i bröst-fenan 9 till 10, i bukfenan l taggig och l mjuk, i analfenan l hård och 9
till 10 mjuka, i stjertfenan 12 strålar. - Nordsjön och Östersjön herbergera
små-spiggen i betydlig mängd, men han begifver sig ofta upp i floderna och stiger långt
upp i dem samt synes för längre tid stanna i sötvatten liksom hans samslägtingar.
Tångspiggen eller Tångsnipan (Gasterosteus spinachia, fig. 108, c) är
slägtets största medlem, har mycket långsträckt gestalt med jemförelsevis spetsig nos
och 15 taggar på ryggen. Rygg och öfversida äro grönaktigt bruna, sidorna
gulaktiga, kinder, gällock, strupe och buk silfverhvita. Den andra rygg- och
analfenan visa framtill en mörk fläck. Längden uppgår till 15-18 cm. I andra
ryggfenan räknar man 6, i bröstfenan 10, i bukfenan 2, i analfenan l hård och 7
mjuka, i stjertfenan 12 strålar. - Tångspiggens hemvist bildas af Nordsjön i
vidsträcktaste bemärkelse, äfvensom af Östersjön, och härifrån förirrar han sig söder ut
till hafsviken utanför Gascogne, men stiger aldrig långt upp i floderna, liksom han
afgjordt undviker söt vatt en i allmänhet.
Få fiskar förena hos sig så många tilldragande egenskaper som spiggarne. De
äro lifliga och rörliga, qvicka, rofgiriga och stridslystna, modiga i förtröstan på sin
för andra fiskar fruktansvärda beväpning och derför också öfvermodiga, men innerligt
och ömt hängifna omsorgen för sitt yngel. För alla dessa egenskapers skull håller
man dem gerna i fångenskap, och detta är orsaken, hvarför vi också lärt känna dem
temligen noga. - I större aqvarier med rikligt tillflöde lyckas det enligt min egen
erfarenhet utan svårighet att invänja dem. I små, trånga aqvarier deremot gå till
en början många under, såsom E vers till sin ledsnad måste erfara, och härtill
medverkar antagligen sorgen öfver förlusten af deras frihet eller förargelsen öfver deras
ändrade förhållanden. Ty de äro, såsom sistnämnde förträfflige iakttagare rigtigt
anmärker, högst retliga och häftiga djur. I större aqvarier simma de nyss ditsatta
spiggarne i början gemensamt omkring öfver allt för att göra sig hemmastadda och
undersöka hvarje vrå, hvarje vinkel, hvarje plats. Plötsligt tager en af dem i
besittning ett bestämdt hörn eller en viss del af aqvariet, och nu börjar en ursinnig
strid mellan besittningstagare!! och hvarje annan spigg, som dristar sig att störa
honom. »En dylik tvekamp», säger E vers, »ser farlig nog ut, i synnerhet om två
afundsjuka hannar i flera minuter kretsa omkring hvar andra med blixtsnabba
rörelser. Skiner till äfventyrs solen genom vattnet, så glänsa taggar och fjäll såsom
vapen och rustning. Att spiggar sönderslitit och uppätit hvar andra, såsom man
försäkrat mig, har jag icke iakttagit.» - Jag liksom andra iakttagare har varit af den
meningen, att endast hanuspiggarne kämpade med hvar andra, men att honorna lefde
i fred till sammans. E vers har berigtigat denna åsigt. Visserligen äro icke ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
