Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LABYRI3TFISKAR. 317
erhöll djuren välbehållna, och dessa började genast, då de insattes i ett aqvarium af
omkring fyratio liters rymd, att förtära de mellan de inplanterade vattenplantorna
kringsimmande små kräftdjuren, mygglarverna och maskarne. Jag hade till en
början betydligt underskattat deras giupskhet, något som jag erfor, då jag en dag icke
kunnat erhålla några kräftdjur eller insektlarver. Nu åto de icke allenast mycket
små, utan med tydligt välbehag äfven stora daggmaskar af 5 till 8 cm. längd
och 2 mm. tjocklek. Kort efter det fiskarne blifvit insatta i aqvariet och i synnerhet
under förmiddagstimmarne, då morgonsolen stundtals sken in i deras behållare, började
de sitt tilldragande kärleksspel. Då jag tog ut dem ur försändniugskärlet, hade de
en ganska oansenlig, likformigt blekbruuaktig färg, men snart blefvo de, först hannen
och något senare honan, mörkare, och i den mån grundtonen framträdde kraftigare,
visade sig äfven de mörkt guldgröna strimmorna lifligare. Liksom hos andra fiskar
höjes skönheten och kraften i deras färg under leken, men sedan bleknar färgen.
Hannen håller sig merendels till en bestämd hona, men inlåter sig stundom äfven
med flera. Då han närmar sig honan, breder han ut stjerten och alla fenor på ett
sådant sätt, som hufvudfiguren på afbildningen visar, och blir dervid tydligen
mörkare, medan honan antingen ställer sig temligen lodrätt, lägger i hop alla fenor så
mycket som möjligt och långsamt vrider sig omkring i en krets eller antager den
ställning, som figuren upptill till venster på afbildningen visar, och simmar parallelt
med hannen, men i omvänd rigtning. I senare fallet vrida sig båda, med stjerten
vänd mot den andras hufvud och hannen äfven nu med fenorna så vidt utbredda
som möjligt, långsamt i en krets omkring hvar andra. Vill honan, icke leka på detta
sätt, intager hon eii temligen lodrät hållning, så snart hon ser hannen närma sig,
vrider sig några gånger kring sig sjelf, medan hannen plägar simma omkring henne,
och lutar sig dervid merendels starkt åt en sida. Detta kan gå så långt, att honan
i likhet med en flundra simmar helt och hållet på ena sidan. Omkring tre veckor
efter fiskarnes ankomst blef honans kropp större, och hannen började nu arbetet med
att ställa i ordning nästet. För den skull kommer han till ytan, tager munnen full
af luft och ntstöter derpå denna under vattnet i små, af en salivhinna omgifna
blåsor, hvarigenom ett temligen fast sammanhängande lager af dylika blåsor bildar sig\
hvilket ofta kompletteras af nya blåsor. Min hanne stod nu vanligen under detta
lager af luftblåsor i ett hörn af aqvariet, och honan befann sig i motsatt hörn, men
båda kommo till den från växter fria midten för att leka.» Liksom två honor strida
äfven båda makarne af ett par icke sällan på allvar med hvar andra, men hannen
blir också stundom till och med en grym envåldsherskare. Otålig öfver att icke
se-sina bemödanden vid nästbyggnaden krönta med framgång, förföljer han häftigt
honan, merendels på ett mycket rått sätt, söndersliter hennes fenor, rifver ut ögonen
på henne och dödar henne till slut ofelbart, om icke vårdaren ingriper. Utvecklas
emellertid rommen i rattan tid i honans kropp, så tänker hannen icke på kif och
strid, utan endast och allenast på att gifva ynglet nödig vård. Då äggen läggas,
falla de jemförelsevis sällan ned på bottnen, stiga enligt regeln snarare uppåt och
stanna hängande eller sväfvande på undersidan af skumnästet. Inträffar deremot att
äggen falla till bottnen, lyfter hannen upp dem och bär dem in i nästet. Ända till
dess ungarne blifvit utkläckta, reparerar hannen oupphörligt boet, ordnar och reglerar
äfven äggen så, att ett ägg kommer att ligga under hvarje liten blåsa, och bevakar
näste och yngel med afundsjuk omsorg. Omkring tjugufyra timmar efter läggningen
märker man den dunkla groddfläcken i äggets bleka gula, en dag senare ser man
hjertats pulsering begynna, och tolf till aderton timmar härefter utkläckes den unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
