Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 BEXFISKAR. BLÅSMUXNAR.
lär han äfven förekomma i Östersjön och der vara lika vanlig som i Skandinaviens
klara floder och sjöar. Rent, kallt och djupt vatten synes tillhöra hans lefnadsvilkor.
Sällan kommer han till grunda stränder, och endast om aftonen till den lugna
vattenytan. Om vintern uppehåller han sig på djupa ställen i vattendragen. Hans
näring består af maskar och insekter, må hända äfven af små fiskar. Dock är han.
icke en roffisk som aspen. Hos hannen visar sig det vid lektiden vanliga
hudutslaget mot början af maj; kort derefter stiger iden ur sjöarne upp i de floder, som
mynna ut i dem eller genomflyta dem, och utsöker sandiga eller på vattenväxter rika
ställen för att leka. Under gynsamma vårar sker detta tidigare, i april, stundom
till och med i mars, under andra omständigheter äfven senare, i juni, juli, till och
med i augusti. Under denna tid bedrifves i d- f ångst med nät eller rysjor och
metkrok. Till bete på den senare väljer man gräshoppor, tordyflar eller små fiskar.
Köttet anses smakligt och ätes gerna, ehuru det är benigt.
* *
Sarfvar (Scardinius) äro undersätsigt byggda medlemmar af denna familj
med en mun, som står på nosspetsen och är rigtad snedt uppåt. Svalgtänderna ära
ordnade i två rader, tre och tre och fem och fem. Deras från sidorna sammantryckta
kronor bära på insidan djupt inskurna taggar. - Nästan i alla Europas länder från
Lappland till södra Italien och från Irland till Ural äfvensom i Obområdet lefver
Sär f ven (Scardinius erythrophthdlmus, fig. 154, V) en fisk af 25 till 30 cm. längd
och 500 till 800 grams vigt, och hvilkens färg äfven är mycket vexlande. Vanligen
är ryggen brungrön, sidorna glänsande messiugsgula, buken silfverhvit. Buk- och
analfenor, mera sällan äfven ryggfenan, men merendels stjertfenan i spetsen äro
lifligt blodröda. Dock finnas äfven ljusa exemplar eller sådana, hos hvilka fenornas
röda färg är mer eller mindre blek eller mörk, eller hos hvilka kroppens och fenornas
alla färger öfvergått till mörkt svartblått o. s. v. Ryggfenan spännes af 3 enkla och
8 till 9 klufna, analfenan af o enkla och 10 till 11 klufna, stjertfenan af 19 strålar.
- Sarfven föredrager framför andra vattendrag långsamt rinnande vatten eller sjöar
och dammar ända till 1600 m. höjd öfver hafvet. Han lefver icke blott på,
samma-sätt som rudor och lin dåre, utan vistas äfven gerna i deras sällskap. Han är snabb i
sina rörelser, försigtig och skygg, lifnär sig af vattenväxter, insekter och maskar, som
han framsöker ur dyn. Lektiden infaller i april, maj och juni, och rommen afsattes
med mellanskof på gräsbeväxta ställen. Yuglet utkläckes efter några få dagar. Det
beniga köttet ätes endast af de allra fattigaste, men försmås for öfrigt, till och med af
många fiskätande foglar. Sarfven fångas ingenstädes särskildt, men tillfälligtvis
erhållas så stora massor af denna fisk, att man använder honom såsom gödsel på åkern och
till svinföda. Med fördel kan han äfven användas till föda åt ädlare afvelsfiskar.
Ända till på senare tider har man förvexlat Mörtarne (Leuciscus) med sarfven
och hänfört nästan alla namn, som afsett den senare, till de förra. I sjelfva verket
hafva de båda rödögda fiskarne till det yttre stor likhet med hvarandra, och den
mindre öfvade känner dem med säkerhet åtskils endast på svalgtänderna, hvilka
hos-mörtarne stå i enkel rad, på venstra svalgbenet sex eller fem och på högra
svalgbenet fem. De främre tandkronorna hafva en kägelformig gestalt, de bakre
äro-sammantryckta från sidorna och på tuggytan snedt afslipade.
Mörten (Leuciscus rutilus, fig. 154, c) har en från sidorna något
sammantryckt kropp, som är mera långsträckt än hos sarfven, från hvilken han dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
