Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 BROSKFISKAR, BREDMUNNAR.
medlemmar. Man vill på sin höjd hafva funnit en olikhet deri, att han framför
andra ställen föredrager de delar af hafvet, hvilka hafva mjuk botten, såsom man
antager, af det skäl, att han företrädesvis lefver af rockor och flundrefiskar. Dock
inskränker han sig ingalunda till dessa och andra bottenfiskar, utan går äfven upp i
de högre vattenlagren, stryker omkring fartygen på redden och kan blifva farlig
äfven för menniskor. Hammarhajen föder ungar, som redan i moderlifvet genomgått
sin utveckling i ägget; deras antal är för hvarje gång rätt betydligt, och de födas
antingen i hastig följd eller ock på en gång. I en hammarhaj, som fångades vid
engelska kusten, fann man trettionio fullständigt utbildade ungar af ungefär 50 cm.
längd.
*
Mår d h aj ar n e (Mustelina), hvilka bilda ytterligare en underfamilj, skilja sig
från de öfriga hufvudsakligen genom sina små maltänder. Dessutom äro deras
sprut-hål något större och fenornas ställning något olika.
Den mest bekanta medlemmen af denna underfamilj är Stjern- eller
Mård-hajen (Mustelus vulgaris, fig. 170, «), hvars gråaktiga rygg ofta har hvita
stjern-fläckar. Hans längd utgör l, högst ll/z m. - Stjernhajen, som finnes vid flertalet
europeiska kuster, tillhör de mest oskadliga bland hajfiskarne, är trög, lugn och
sällskaplig och lefver, till följd af de trubbiga tänderna, hufvudsakligen af blötdjur och
kräftartade djur, hvilka han mera krossar än söndersliter. För deras skull uppehåller
han sig nästan uteslutande i djupa vattenlager, enligt Couch helst på sandig botten.
Ungarne, ungefär ett dussin till antalet, födas väl utvecklade i november och begifva
sig strax efter födseln till hafvets djupare ställen, från hvilka de åter uppstiga först
i nästa maj månad. Ehuru stjernhajen icke egentligen kan kallas glupsk, nappar
han likväl lätt på krok och fångas ofta i synnerhet vid italienska kusterna samt
förekommer äfven i betydlig mängd på fisktorgen derstädes. Hans kött värderas lika
litet som andra hajars och ätes endast af fattigt folk.
Familjen Hvalhajar (Lamnidce).
Hit höra åtskilliga hajar, hvilka fått sitt namn. deraf, att de så väl till form
som väsende påminna om vissa delfiner. Mera träffande skulle man dock kunna
jemföra hvalhajarne, af hvilka man beskrifvit omkring tio arter, med thonfiskarue, ty med
dessa, som utgöra deras förnämsta byte, öfverensstämma de med afseende på kroppens
yttre konturer och till en viss grad äfven i afseende på fenornas ställning. De hafva
två ryggfenor utan taggar, en analfena, stora spruthål, vida, framför bröstfenorna
belägna gälspringor, lång nos, ett ofantligt gap och tungformiga, osågade, stundom med
bitaggar försedda tänder med förgrenade mergrör, hvilka i tandens inre bilda ett
nät-Till denna familj hör S ill haj e u (Lämna cornubica), representant för slägtet
Näshajar (Lämna). Han uppnår en betydlig storlek, nemligen 3 till 4 m. och må
hända ännu mera. Huden är glatt; färgen enfärgadt gråsvart, på undersidan, såsom
vanligt, öfvergående i hvitt. - Äfven denna haj finnes företrädesvis i Medelhafvet
och kommer endast tillfälligtvis, ehuru icke så sällan, upp till Englands och Norges
kuster. Enligt iakttagares försäkringar är han en af de sällskapligaste, lifligaste och
glupskaste hajarter. De engelska fiskarena kalla honom »tumlarehaj» eller »delfin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0442.html
