Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438 BROSKFISKAR. BREDMUNNAB.
giftiga på grund af de smärtsamma sår de orsaka, förfärdigades fordom tandpetare.
- Honan lär samtidigt föda 6 till 20 väl utbildade ungar till verlden. Dessas kött
anses mycket smakligt, men ännu högre skattas på sina ställen de i utveckling stadda
äggen.
* #
Knuthajarne (Lee m ctr g u s) hafva den föregående gruppens alla kännetecken,
men sakna taggar i ryggfenorna. Representant för detta slägte är Ishajen eller
Håskerdingen (Lcemargus borealis), en fisk af 4 till 6 m. längd och mörkt
askgrå färg. Han bebor norra Ishafvet, uppehåller sig härstädes ute på öppna hafvet eller
på stora djup och kommer endast till kusten, då han förföljer ett byte eller sjelf
jagas. - Enligt öfverensstämmande uppgifter gifver han icke efter för någon af sina
familj ef ränder i djerfhet, mod och giupskhet. Han slukar, enligt Fabricius, allt
som kommer i hans väg, fiskar af alla slag, i synnerhet flundrefiskar, kabeljo och
dermed beslägtade arter, unga rockor och delfiner, hvalar och, såsom man lätt kan
förstå, äfven menniskor. Gröuländarne pasta, att han hör ganska bra och genast
kommer upp ur djupet, om menniskor tala med hvar andra, hvarför de också tiga,
då de tro sig vara i hans granskap. Detta motsäges af Scoresbys uppgifter.
»Matroserne», säger han, »inbilla sig, att ishajen är blind, emedan han icke det ringaste
bekymrar sig om menniskorna, och så mycket är visst, att han knappt rör sig, om
han erhållit ett knif- eller lansstyng. Han är märkvärdigt likgiltig for smärta. En
ishaj, som fått kroppen genomstungen af en knif, flydde, men återvände efter en
kort stund till samma hvalfisk, från hvars rygg han erhållit sitt sår. Det lilla hjertat
slår högst 6 eller 7 gånger i minuten, men också hela timmar efter det man tagit
det ur hajens kropp. På samma sätt gifver äfven den öfriga kroppen, om han också
delas i flera stycken, under lika lång tid omisskänneliga lifstecken från sig. Det
är derför mycket svårt att döda ishajen, och det är farligt att ännu en god stund
efter aflifvandet undersöka det af tänder fullsatta gapet på det från kroppen skilda
hufvudet,» - Egendomligt är det, att ishajen med all sin djerfhet fruktar potthvalen,
vid hvars åsyn han simmar mot stranden, der han ibland strandar och går under;
han lär icke en gång våga närma sig en död potthval, ehuru han med sådan
glupskhet slukar dennes fränder. - Grönländare och isländare förklara ishajens kött för
det ätbaraste af alla hajars och förtära det färskt eller torkadt samt väl äfven sedan
de låtit det ruttna något. Af lefvern bereder man trän, som användes
hufvudsakligen till att smörja med, mera sällan såsom belysningsmedeL Med den skrofliga
huden polerar man tältstängerna eller ock förfärdigas deraf skor och seldon. Uti
Ishafvet mellan Norge och Spetsbergen bedrifva norrmän en rätt inbringande fångst
af denna art.
Familjen Engelhajar (Rhinidae}.
Engelhajarnes hufvud är rundt; kroppen är tillplattad uppifrån nedåt och blir
ännu bredare genom de framåt utvidgade stora bröst- och bukfenorna. Gälspringorna
Öppna sig på halsen, framom och ofvan bröstfenorna. Munnen står framtill under
nosspetsen och är försedd med kägelformiga, i flera rader ordnade tänder. Näsborrarne
stå under den breda öfverläppens vinklar. Spruthål finnas. Kroppen täckes af era
skroflig hud, hvarå kägelformigt tillspetsade fjäll äro spridda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
