Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34: LEDDJUR. INSEKTER. STEKLAR.
Byggas i jorden genom utgräfning af gångar eller uppföras ofvan jord af lera
och jordpartiklar. Exempel härpå lemnar den Svarta myran (Formica fusca).
2. Bon af jord och andra ämnen i förening: den vanliga Stackmyran.
3. Träbon; utgräfvas i trä, så att mellanväggarna mellan gångarne och hålorna
lemnas oskadade: Hästmyran. 4. Trämassebon; byggas inuti ved, men så att
alla skiljeväggar uppföras af söndertuggad och preparerad vedmassa, och intet af den
naturliga veden lemnas qvar: Formica fuliginosa. 5. Bon af lefvande växter.
Exempel härpå lemnar en växt Myrmecodia, som förekommer på Java och
Moluc-kerna och alltid innesluter håligheter, som bebos af en myrart, samt en acacia från
Centralamerika, som låter myror bo i sina ihåliga tornar.
Alla de mångfaldiga arbeten, som måste verkställas inom ett samhälle, utföras
af de könlösa individerna, de s. k. arbetarne. Hos de flesta af våra myror äro alla
arbetarne af ett slag och utföra alla samma förrättningar. Hos hästmyran
märker man dock, att arbetarne äro mycket olika stora, så att de största äro mer lin
dubbelt så stora som de minsta. Oaktadt de stora och små arbetarne hos denna art
för öfrigt äro hvar andra lika till kroppsbyggnad och vanor, torde dock skilnaden i
storlek kunna anses såsom en svag antydning till arbetsfördelning bland arbetarne;
ja, man har iakttagit att hästmyrans stora arbetare ej tyckas deltaga i sysslorna så
mycket som de små, utan i stället stå på vakt och med sina jettelika Imfvuden stänga
ingångarne. Hos andra arter förefinnes dock en verklig klasskilnad och
arbetsfördelning bland arbetarne, så att man har 2-o eller flera skilda slag. Oftast finnas
utom de vanliga arbetarne s. k. soldater, som hafva stora hufvuden och långa käkar,
hvilka endast duga såsom vapen, men ej såsom arbetsverktyg. Hos de s. k.
honungsmyrorna (Myrmecocystus melliger, Camponotus inflatus m. fl.) tjenstgöra vissa
arbetare uteslutande såsom honungsreservoarer och tillbringa hela sitt lif orörliga inuti
boet. Hos några arter (t. ex. Formica sanguinea) visa arbetarne en tydlig böjelse
att antaga soldaternas vana, att hellre röfva och plundra än förrätta husliga sysslor.
För att nu slippa undan dessa senare arbeten, hafva de funnit på att fora hem med
sig andra mera fredliga och husliga myrors f u 11 v ax t a larver eller puppor, som,
då de kläckas, genast börja att utföra arbetet i sina herrars hus. På detta sätt
förklaras, att man så ofta hos nämnda art träffar små svarta myror, som tyckas vara fullt
hemmastadda. Denna osed är dock ännu mer utvecklad hos amazonmyran, hvars
»arbetare» äro fullkomligt odugliga till allt annat än att röfva larver och puppor, ja, ej
ens sjelfva kunna taga till sig föda och derför äro fullkomligt beroende af sina
slafvar, utan hvilka de ej kunna existera.
Det vigtigaste husliga arbete, som arbetarne eller slafvarne hafva att utföra, är
att vårda äggen, larverna och pupporna. Äggen, som äro hvita och ytterst små,
läggas af modern i en liten hög i en kammare, slickas sedan af arbetsmyrorna och
förses med en närande vätska, hvarigenom de ej obetydligt tilltaga i storlek (troligen
det enda exempel inom hela djurriket på att äggen växa) och föras, när vädret är
varmt, till en våning i öfre delen af bostaden, men om det är allt för hett eller
regnigt och kallt, till de inre och djupare belägna rummen. Det samma upprepas
med larverna. Med tungan räcka de åt dem en från kräfvan kommande söt vätska,
och slicka dem för att hålla dem rena. Äfven pupporna flyttas af och an till ställen,
der värmegraden är för dem mest passande. Slutligen öppna arbetsmyrorna, då tiden
är inne, pupphylsorna, ty utan en sådan hjelp kan den unga myran ej komma ut ur
sitt fångsel.
Så länge årstiden är gynsam för insekternas lif, felas i boet aldrig sådant yngel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
