Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDD JUR. INSEKTER. FJÄRILAR.
ribbor. Tunga i allmänhet utbildad. - Små
former, sällan mer än 25 mm. mellan
vingspet-sarne. - Larvernas bnkfötter rundt om
beväpnade med en krans af utåtböjda hakar ......... 11. Fam. Sraåfjärilar (Microlepidoptera)
A) Dagfjärilar**.
En liten kropp, med föga yfvig beklädnad, samt stora och breda vingar
utmärka denna afdelnings medlemmar. De flyga blott om dagen; dock äro ingalunda
alla fjärilar, som då äro i rörelse, att hänföra till dem. Larverna hafva 16 fötter
och äro aldrig långhåriga. Pupporna äro vanligen hängande oeh ofta dessutom
omspunna af en silkestråd så, att de hållas intill det föremål, vid hvilket de äro
upphängda.
Hvad inflytande ljus och värme utöfva, framgår af dagfjärilarnas geografiska
utbredning och deras färgprakt, hvilken i synnerhet är utvecklad hos dem, som lefva
fritt belysta af tropikernas lodrätt fallande solstrålar, l Sverige och Norge
förekomma 108 arter, i Tyskland nära 200 och från hela jorden äro mer än 15 000 arter
beskrifna. Skilnaderna mellan deras vigtigaste familjer Unnas angifna här ofvan.
Gräsfjärilarne (Satyridae) äro en artrik familj af medelstora fjärilar, utmärkta
af flere eller färre ögonfläckar, som sitta i en rad nära vingarnes utkant. De hafva
dystert bruna, gulbruna eller gulaktiga färger. Många arter äro egendomliga för
den höga norden och för alptrakternas ängar. Larverna lefva uteslutande af gräs;
de äta blott nattetid och gömma sig om dagen i jorden eller på marken nära intill
de växter, af hvilka de lefva. - Sandgräsfjärilen (Saly rus Semele) träffas från
Skåne till Gestrikland allmänt på torra backar och sätter sig med förkärlek på
laf-klädda stenar och klippor. Han blir då plötsligen osynlig, beroende derpå, att
bak-vingarnes undra sida, som då ensam synes, på ett förvillande sätt till färgteckningen
liknar omgifningen. .- Slåttergräsfjärilen (Epinephéle Jawm^har samma
utbredning inom Sverige, men vistas på ängar. Hannen är ofvan enfärgad, mörkbrun med
sammetsglänsande fläck i f ramvingarn es midt. Honan (se fig. 30, d) har en rödgul
fläck på framvingarue och i den en svart ögoufläck med hvit pupill. Larven (fig. 30, e)
öfver vintrar och förpuppas derpå i början af juni.
Nymphalider (Nymphalidae). - Hit höra några af våra vackraste och bäst
bekanta fjärilar. Aspfjärilen (Limenitis populi, fig. 31, a) är en af våra största och
vackraste arter. Vingarne äro svartbruna med hvita och gulbruna teckningar. Larven
lefver på asp. Perl e m or fjäril ar ne (Argynnis), af hvilka vi ega 14 arter, äro, oafsedt
storleken, nästan alldeles lika hvar andra på öfra sidan, nemligen rödgula med svarta
fläckar och streck. De skiljas bäst genom bakvingarnes undra sida, som är mycket brokig
och oftast prydd med silfverglänsande fläckar. Larverna lefva oftast på Viola-arter. -
Stora perlemorfjärileii (A. Aglaja) synes längst till höger på fig. 33 och igenkännes
* En förteckning öfver Skandinaviens arter är utgifven af H. D. J. Wallengren undertiteln:
Species Tortricum et Tincarum Scandinaviae. Bihang till Vetenskaps-Akademiens Handl. B. 3. N:r 5,
1875. 90 pg.
** Wallengren, H. D. J., Skandinaviens Dagfjärilar. Malmö. 1853. 8:0. 282 pg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
