Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HESPERIDER. SVÄRMARE.
potatesens upptagning om hösten. Han har ett S-formigt böjdt, knöligt analhora
och är vanligen gröngul med blåaktiga snedstrimmor. Arten är utbredd öfver hela
Europa, Afrika och en stor del af Asien.
Liguster- eller Syrensvärmaren (Spliinx ligiistri) är allmän från Skåne
till Upland. Larven är lifligt grön med röda och hvita snedstreck och träffas ofta i
september på syrenblad. Fjärilen har gråbruna f ramvingar samt rödbandade
bakvingar och har sin flygtid,
då syrenen blommar.
Tall-svärmaren (S.pinastri, fig.
35) är oansenlig till färgen,
ty vingarne äro nästan
en-färgadt svartgrå. De
blekgröna äggen, som af honan
fästas vid tallens barr,
kläckas efter 10-14 dagar.
Larverna äro f ull väx ta efter
fjerde hudÖmsningen och äro
då gröna eller blekt
kött-färgade med svarta
tvärveck och gula, gröna samt
lilafärgade längdlinier. De
äro på grund af sin
färgteckning ej lätta att
upptäcka mellan barren. Den
skada de förorsaka är
obetydlig, emedan de ej
förekomma i större mängd till
samnians.
Till svännarne hör
äfven slägtet Smerinthus, som
utmärker sig genom i
kanten tandade och utskurna
vingar. Om dagen hänga de på trädgrenar, endast hållande sig fast med framfötternaT
om aftonen flyga de snabbt omkring, men besöka ej blommor, emedan deras sugtunga
är outbildad. P af og e Is var mar e 11 (S. ocellatus) har en stor blå ögonfläck på de
rosenröda bakviugarne. Larven lefver på pil.
Slägtet Macroylossa föredrager att svärma om dagen. Bakkroppen är kort och
tjock med yfvig beklädnad och hårtofs i spetsen, vingarne äro hos några arter delvis
glasklara. Till sitt allmänna utseende påminna arterim ej obetydligt om humlor. I
Sydamerika förekommer eu art, K öl i br i s var m ar e n (M. tit an), som i utseende,
beteende och lefnadssätt till den grad liknar en kolibri, att infödingarne, både hvita
och färgade, tro, att den ena af dem kan förvandla sig till den andra, och att de
alltså tillhöra samma art; naturforskaren B ät e s berättar, att han flere gånger sköt
s var mar en i stället för fogel u.
Glassvarmarne (Sesia) skilja sig från de egentliga svännarne derigenom, att
de hafva punktögon, genomskinliga, glasklara bakviugar och ofullständigt fjällbetäckta,
smala f ramvingar. Larverna lefva ej fritt, utan inuti växternas sijelkar och stammar.
De äro derför af en blek, hvit eller gulaktig färg. Bäst känd är den största svenska
Fig. 35. Tallsvärmare (Sphinx pinastri) jemte ägg, larv och puppa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
