Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTTFJÄRILAR.
79
**. Bakvingarnes mellersta inkantsribba mot basen klufven i
två. Palpernas sista led mer eller mindre nedböjd, bildande
vinkel med näst sista leden. Framvingar med skarpa hörn,
nästan fyrkantiga; deras femte ribba ej närmare till fjerde
än till sjette ............................................................... 2. Vecklare (Tortricidae).
?. Bakvingarnes fransar vid inre hörnet vanligen längre än
vingens bredd. Bakvingar ofta lansettlika. Antenner i allmänhet
lika långa som framvingarne eller längre. Palpernas sista
led ej i vinkel med näst sista............................................. 3. Malfjärilar (Tineidae).
B. Vingar mer eller mindre djupt klufna. Bakbenens skenben
omkring 2V2 gånger så långa som låren.................................... 4. Fjädermott (Pterophoridce).
Mottfjärilar (Pyralidae)*. - Till denna afdelning höra i allmänhet de största
bland småfjärilarne. Framvingarne äro bredare mot spetsen, smalt triangelforniiga,
bakvingarne äro breda och försedda med hållhake. Larverna äro 16-fotade, spolformiga;
några få borra inuti växtdelar, men de allra flesta lefva fritt på växter, en och annan
dock af djurämnen.
Fettmottet (Aglossa pingmnalis) är ett af de största och träffas ej sällan
inomhus i bodar, stall och magasin. Det har mörkgrå, något rödaktiga vingar, hvilkas
svarta teckningar äro mycket otydliga och orediga. Spiraltunga saknas. Man har
förr trott, att larven lefde af smör, talg och andra feta ämnen, men detta är ett
misstag; han lefver i stället af dam och allehanda affall, i synnerhet sådant, som
uppkommer af hö och halm. Han är således intet skadedjur, men har stundom
kommit bland matvaror, som förvarats mindre väl, och med dem i menniskors mage,
hvarur han vanligen snart uppkräkts.
M j öl mött et (Asopia farinalis) förekommer äfven inomhus och är ett
verkligt skadedjur, ty larven lefver af mjöl.
Arterna af slägtet Botys, som i Europa äro mer än hundra, hafva vågrätt
framskjutande palper.
Rapsatpiparen (JBotys eller Orobena exlimalis, fig. 54) flyger i juni och juli.
Honan lägger äggen på skidorna af rapsat, penninggräs (Thlaspi) och andra
korsblommiga växter. Larven, som snart
framkommer, spinner några trådar mellan
skidorna och borrar hål på dem för att
komma åt fröna, hvarigenom skidorna
få utseende af en flöjt, hvaraf artens
namn. Larven är gulgrön, utom
hufvudet, 4 rader borstiga vårtor på ryggen
och en rad mörka punkter ofvan
andhålen, som äro svartaktiga. I september
är han fullväxt, går ned i jorden,
förfärdigar sig en kokong och förblifver
deri hela vintern såsom larv. Först i
maj sker förpuppningen.
Vaxmottet (Galleria mellonella) är en vacker, askgrå och brun fjäril af 29-48
mm. viugbredd; olikheten i storlek beror på, huru vida den benfärgade larven funnit
* Wallengren, H. D. J., Skandinaviens Pyralider och Choreutider. Öfvers.
Vetenskaps-Akademiens Förbandi. B. 28. 1871. N:r 8, pg. 961-1060.
Fig. 54. Rapsatpipare (Botys extimalis) med larv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
