Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
LEDDJUR. INSEKTER. FJÄRILAR.
sparsam eller riklig föda. Han lefver i honungsbinas kakor, äter sig gångar i vaxet
och bekläder dem med en lös väfnad, som visar hans väg. Han är i synnerhet i
verksamhet nattetid, då han bäst skyddas för att blifva upptäckt af bina. Sista
generationen öfvervintrar såsom puppa, gömd i en tät väfnad. Detta skadedjurs
närvaro ger sig lättast till känna genom de nedfallande bruna exkrementen.
Vecklare (Tortricidae). - Dessa hafva fått sitt namn deraf, att de 16-fotade
larverna vanligen medelst fina trådar, som de spinna, sammanrulla bladen af sin
näringsväxt och lefva i den sålunda bildade håligheten. Många borra dock i ved,
knoppar eller frukter, men nästan alla förpuppas på det ställe, der de funnit sin
föda. Fjärilarne kunna i allmänhet af ett något uppöfvadt öga genast skiljas från
andra småfjärilar på framvingarnes form. Dessa äro nemligen föga bredare mot spetsen,
men temligen breda vid basen, hvarigenom de få en rektangulär form. Bakvingarne
ed c f d
a
Fig. 55. Hartsgallvecklare (Retinia resinella). a. fjäril, b. gallbildning med utskjutande puppskal och
c. parasitstekel. - Tallskottvecklare (Retinia Buoliana).^. fjäril, e, af larven skadade tallskott. f. puppa.
äro alltid stora och breda. Hannarne skiljas från honorna genom en hårtofs i
bakkroppens spets.
Ekvecklaren (Tortrix viridana) igenkännes lätt på de gröna, blott i
framkanten hvita framvingarne och de mörkbruna bakvingarne. Då ekens knoppar
ut-spricka, märker man redan larverna, hvilka framkomma ur de under knoppfjällen
öfvervintrande äggen och nu borra sig in i knopparne. Längre fram lefva de på
bladens undra sida, som de öfverdraga med trådar och något hoprulla. Larven har
ofta aflöfvat ekarna i södra och mellersta Sverige; nya blad slå dock åter ut längre
fram på sommaren.
Hartsgallvecklaren (Retinia resinella, fig. 55, a, b, c) är upphofvet till de
välbekanta, af kåda bildade utväxterna på tallens grenar. Öppnar man en sådan
knöl under sommaren, finner man i dess inre en larv, som gräft sig en ränna i
grenen och i den vandrar fram och åter. Först två år efter sedan ägget lagts,
för-puppar sig larven, hvarpå fjärilen framkommer i maj eller juni. Han har mörkbruna
f ram vin gar med silfvergrå våglinier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
