Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALPBAGGAR. KORTVINGAR.
111
i sin gemensamma vagga. I det fria uppträda de, åtminstone i äldre stadier, såsom
glupska rofdjur, men utsuga ej såsom dykarelarverna sitt byte medelst käkarne, utan
genom en mellan dessa och pannan liggande fin öppning, som leder till strupen.
Förföljda låtsa de sig antingen vara döda eller utspruta genom bakre kroppsänden
en svart, illaluktande vätska, hvarigenom vattnet grumlas. Larven är svart och
intager helst den ställning figuren utvisar. Fullväxt lemnar han vattnet och tillreder
i dess närhet en håla, hvaruti han förpuppas. Det fullbildade djuret, som framkommer
mot slutet af sommaren, lefver af vattenväxter.
Larven till en annan, blott 16 mm. lång art, IL caraboides, finnes afbildad
i fig. 82, e och utmärker sig genom gälbladen å kroppens sidor.
Kortvingar (Stap hyli n i d cc). - Genom långsträckt kroppsform, mycket korta
täckvingar och en särdeles böjlig, G-7-ledad bakkropp skiljer sig denna formrika
familj genast från alla andra. Kortvingarne äro i allmänhet helt små djur och hafva
en dyster, mörk, brun eller smutsgul färg, men vissa arter, i synnerhet från varmare
a
b
d
e
f
Pig. 85. a. (jroerius olens. b. Staphyhnus pubcscens. c. Philonthus ceneus. cl. Stor svampkortvinge
(Oxyporus rufus). e. Pwderus rlparius. f. Staphylinus cwsareus. c, cl, e obetydligt förstorade.
luftstreck, äro dock vackert metallglänsande. De flesta uppehålla sig på marken i
sällskap under ruttnande ämneri, inånga i spillning, på döda djur (se fig. 88 och 90),
i svampar, under mossa, under bark eller på sandiga ställen till sammans med
jordlöpare, andra lefva såsom husdjur hos myror eller älska blommornas nektar. Vid
solsken blifva de flesta ytterst lifliga samt springa och flyga med stor skicklighet. De
stora flygvingarne kunna hopläggas, så att de fullständigt döljas under de små
täck-vingarne. Deras föda utgöres af ruttnande ämnen både ur djur- och växtriket, men
de större angripa äfven lefvande djur. Larverna likna mycket de utbildade
insekterna och dela deras lefnadssätt.
Sverige eger mer än 700 arter, af hvilka de största blifva 18-22 mm. långa,
men de flesta blott l-5 mm. Figur 85 lemnar prof på några af de vanligaste
formerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
