Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PELSÄTARE. STÖFSLÄNDOR. TERMITER.
167
Hithörande trenne familjer skiljas lätteligen enligt följande öfversigt:
A. Antenner korta, 3-5-ledade. Vingar och facettögon saknas alltid.
Lefva i och af varmblodiga djurs hår- eller fjäderbeklädnad............ 1. Pelsätare (Mallophaga).
B. Antenner långa, 8-mångledade. Facettögon finnas. - Vistas aldrig
pä lefvande djur.
«. Vingar saknas eller under hvilan takformigt hoplagda med stora
celler såsom i fig. 148; fötter 2-3-ledade. Utan samhällslif ...... 2. Stöfsländor (Psocidae).
. Vingar, då de finnas, under hvilan vågräta, hufvudsakligen med
längsgående ribbor; fötter 4-ledade. Lefva i samhällen............... 3. Termiter (Termitidae).
Pelsätare (Mallophaga). - Dessa betraktas vanligen på grund af sitt
utseende och lefnadssätt af allmänheten såsom löss, från hvilka de dock väsentligen
skilja sig så väl derigenom, att de ej förtära blod, utan mjukare delar af hår eller
fjädrar, som genom mundelarnes byggnad. Öfverkäkarne äro hakformiga, hornartade,
fästa på undra sidan af det vågrätt framsträckta hufvudet. Honorna
lägga liksom lössen sina ägg på hår eller fjädrar, och ungarne hafva
samma form som föräldrarne, men få först efter flera hudombyten deras
färg och fasthet. De flesta äro endast några millimeter långa och
uppmärksammas derför föga af dem, som ej direkt söka dem. De öfvergifva
dock alltid sina värdar vid dessas död.
Hår ät ar n e (Trichodectes), som utmärka sig genom 3-ledade
antenner och enkloiga fötter, lefva på däggdjur, t. ex. T. latus på hunden,
T. climax på geten och T. scalaris på oxen.
Fjäderätarne (Philoptems) hafva deremot 2-kloiga fötter och lefva på foglar.
Den här afbildade Philoptems (Gomades) falcicornis (fig. 147) lefver på påfogeln
och är en af de större formerna.
Stöfsländor (Psocidce). - Af denna lilla grupp förekomma omkring 20 arter
i Sverige*. De äro alla oansenliga, om bladlöss påminnande djur, som söndergnaga
torra ämnen (lafvar, papper o. d.) och träffas på
trädstammar, plank, väggar, i böcker och
naturalie-samlingar, der de kunna göra åtskillig skada. Slägtet
Psociis är anmärknings vardt äfven derigenom, att
honan öfverspinner sina ägg med trådar, som
utdragas ur öfverläppen, hvilket är det enda kända
exemplet på att fullbildade insekter spinna med munnen.
Psocus longicornis (fig. 148) är den största europeiska
arten, gulaktig med svarta fläckar. Hon springer
snabbt, men flyger trögt.
Bo k l us en (Troctes pulsatorius) saknar vingar
och har o-ledade fötter. Hon kryper fort och är
ljusskygg samt träffas derför mest bland gammalt papper, i herbarier och insektsamlingar.
Hvita myror, Termiter (Termitidtf). - Namnet »hvita myror» är för dessa
djur berättigadt, emedan de liksom myrorna lefva i större samhällen inom gemen-
* En bearbetning af Sveriges vingade arter finnes i: Spångberg, J., Psocina Suecia et Fenniae.
Bihang t. K. Vet. Akad. Handl. B. 35. Sthm 1878. N:r 2, p. 5-29, l tafl.
Fig. 147.
Philopterus
falcicornis j
förstorad.
Fig. 148. Psocus longicornis under
2-faldig förstoring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
