Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGSLÄNDOR. BÅTVINGAR. 181
årligen, men sedan plötsligt försvinna. Tiderna då de visa sig äro hvarje år de
samma. Emellan den 10 och 15 augusti väntas af fiskarena vid Seine och Marne
en art, P. virgo, som Réaumur omtalar. De kalla henne »Manna», och när hon
kommit, säga de: »Mannan har i natt fallit ymnigt», dermed antydande den
utomordentliga mängd af näring, som dagsländorna lemna fiskarne. »De millioner
dagsländor», skrifver Réaumur, »som fylde luften öfver floden och på stranden, der jag
stod, kunna hvarken uttalas eller tänkas. Då snön faller som tätast, är luften ej så
full af snöflingor, som den här var full af Sländor. Knappast hade jag stått några
minuter på en trappa, förr än stället var betäckt af ett 6-12 cm. tjockt lager. Bredvid
nedersta trappsteget var en vattenyta af omkring 2 m. åt alla håll fullständigt betäckt
af dem, och hvad strömmen bortförde, ersattes oupphörligt. Flere gånger var jag
tvungen att lemna min plats, emedan jag ej kunde uthärda den skur af dagsländor,
som på ett mycket obehagligt sätt från alla sidor slog mig i ansigtet; ögon, mun och
näsa voro fulla af dem. Inemot klockan 10 var detta märkvärdiga skådespel slut.
De följande qvällarne visade sig sländorna ej i samma mängd. Fiskarena angifva blott
3 på hvar andra följande aftnar såsom den tid, då mannan faller i mängd; enstaka
individer flyga dock både före och efter denna tid. Oberoende af luftens värme svärma
dessa djur alltid vid samma timme; de börja nemligen mellan kl. 8.15 och 8.30, mellan
kl. 9 och 9.30 är deras antal störst och kl. 10 synes knappt en enda af dem, så att
på mindre än två timmar denna oerhörda mängd framkommer ur floden, uppfyller
luften, utför sitt lifsarbete och - försvinner. Ett stort antal faller i vattnet och gifver
iiskarne en riklig måltid.»
Hvad man i Ungern kallar »Theissblomma» är ingenting annat än ett
uppträdande i massa af Palingenia longicauda.
ELFTE ORDNINGEN:
(Ortliopter a).
Genom starka, bitande käkpar, fri halssköld, 4 vingar, af hvilka de
främre äro mindre och ombildade till täck vingar, ingen förvandling och
ungar, som lefva på land, skiljer sig denna ordning genast från alla de
föregående. - Rätvingarne äro rofdjur, allätare eller växtätare, och föra under hela sin
lifstid samma lefnadssätt. De älska i allmänhet torra och varma ställen och aftaga
mot norden hastigare än någon annan insektordning, så att vi i Sverige endast hafva
37* och i arktiska Skandinavien blott 11 arter. I arktiska Asien och Amerika, på
Island, Grönland, Novaja Semlja och Spetsbergen saknas rätvingarne alldeles, så vidt
kändt är.
Rätvingarne indelas i följande väl skilda grupper:
A. Mun nedåtrigtad. Bakvingar solfjäderlikt veckade ända från basen. Svansbihang mjuka, ej
tånglika. Genitalöppning enkel, oparig.
a. Bakben utbildade till hopp ben. Hannar ega ljudförmåga. Honor vanligen med fritt, utstående
äggläggningsrör. Vingarne hos de outbildade i omvändt läge (såsom hos trollsländelarverna).
- Växtätare eller mera sällan rofdjur.
* Bor c k, J. B. v., Skandinaviens rätvingade insekters naturalhistoria. Lund 1848. 8:0. 4 tafl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
