- Project Runeberg -  Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif /
182

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182 LEDDJUR. INSEKTER. RATVINGAR.

1. Antenner korta, ej längre än halfva kroppen. Fötter 3-ledade.
Gnissla medelst baklårens gnidning mot vingarne.
Hörselverktyg i första bakkroppsleden....................................... 1. Gräshoppor (Acridiidae).

2. Antenner långa, tråd- eller borstlika. Ljudorgan vid
täck-vingarnes rot. Hörselverktyg i främre skenbenen eller i
frambröstet.

* Fötter 4-ledade. Lefva fritt ofvan jord........................... 2. Vårtbitare (Locustidae).

** Fötter 2-3-ledade. Lefva i hålor i jorden .................... 3. Syrsor (Gryllidae).

/3. Bakbenen vanliga gångben. Hannar utan ljudorgan. Honor
utan utstående äggläggningsrör. Vingar hos de outbildade i
vanligt läge.

1. Hufvud fritt. Halssköld vanligen långsträckt, aldrig bred. -
Långsamt krypande djur.

* Framben ej gripande. Halssköld kortare än andra
mellankroppsringen. - Lägga äggen ensamma. Växtätare........ 4. Spökskräckor (Phasmidae).

** Framben utbildade till griporgan (roffötter). Halssköld vida
längre än andra mellankroppsringen. - Lägga äggen i
stora äggsäckar. Rofdjur............................................ 5. Rofskräckor (Mantidae).

2. Hufvud doldt under den breda, rundade halsskölden. Kropp
nedtryckt. - Lägga äggen i säckar eller hylsor. Allätare

och snabba i sina rörelser................................................ 6. Kakerlackor (Blattidae).

B. Mun framåtrigtad. Bakvingar veckade från framkantens midt och
sedan inslagna. Svansbihang hårda, bildande en tång.
Genital-öppning parig .................................................................... 7. Tvestjertar (Dermaptera).

Gräshoppor (Acriäiidce). - Kroppen är hos dessa hoptryckt från sidorna,
mera hög än bred. Hufvudet är vanligen försedt med 3 pnnktögon, och då lapparne
äro slutna, dölja de alldeles de kraftiga käkarne. Bakkroppen är bildad af 9 ringar,
och honans äggläggningsrör når aldrig utanför dess spets. Vingarne äro vanligen
lika långa, men de främre äro smala och tjena som täckvingar för de veckade bakre.
Hamrarne frambringa gälla, skärande, men föga ihållande toner. Betraktar man
lårets insida, varseblifver man en kretsformigt gående list; på täckvingarne
framskjuta längdådroriia och i synnerhet en af dem med skarpa kanter. Genom lårets
hastiga gnidning mot täckvingarne försättas dessa i hastiga svängningar och ljuda
efter samma lagar som spända strängar, hvilka strykas med en stråke. När
gräshopporna sjunga, hålla de sina täckvingar löst, hvarigenom ljudet blir klarare. De
olika arterna sjunga olika, och ett öfvadt öra kan igenkänna åtminstone en och
annan art på dess sång. Af denna deras förmåga kommer den tyska benämningen
»Heuschrecke» (höskräcka), ty »schrecken» betyder ursprungligen skrika.

Bakkroppens första led bär hörselorganet. På hvardera sidan ser man en
trattlik fördjupning, i hvars botten trumhinnan finnes. Fördjupningens kanter äro mer
eller mindre uppsvälda, hvarigenom trumhinnan antingen synes helt bar eller mer
och mindre döljes, så att öppningen blott synes som en springa.

Gräshopporna utveckla sig alla på likartadt sätt. Om hösten lägger honan sina
ägg i jorden, förenade i klumpar genom ett hårdnande slem. Modern dör, men äggen
öfvervintra. Larverna, som framkomma nästa vår, hafva till en början inga spår af
vingar, men få sådana fram på sommaren. Genom vingstumparnes olika läge kan.
man äfven igenkänna larver till sådana arter, som aldrig få utbildade vingar. De
föröka sig stundom otroligt och uppträda då härjande öfver stora landsträckor.

Afrika synes ända från uråldriga tider företrädesvis hafva varit utsatt för dessa
djurs härjningar, om hvilka redan Bibeln, Plinius och Pausanias berätta. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free