Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 LEDDJUR, INSEKTER.
växt- och djurämnen genom myrors, termiters, skinnares, fluglarvers och andras
verksamhet, utan också genom de underbara byggnader, som uppföras af i samhällen
lefvande insekter, t. ex. termiter, myror, getingar och honungsbin. Många insekters
betydelse är visserligen ännu okänd, men att ingen enda ej är utan inflytande, att
icke ens den oansenligaste art är öfverflödig, derom äro alla ense, som djupare trängt
in i naturens hemligheter. Då således insekterna ej blott böra uppmärksammas
såsom nyttiga eller skadliga för menniskan, utan ock såsom varelser, hvilka bereda oss
glädje, gifva lif åt skapelsen i sin helhet, äro nödvändiga för naturens hushållning
och gifva prof på artvanor af de mest förvånande slag, så borde de i framtiden mer
än hittills blifva föremål för undersökningar, så att de stora luckor, som ännu finnas
i vår kunskap om dem, må blifva fylda. Hvilket oöfverskådligt fält för iakttagelse
och begrundning, som här vid lag ligger öppet för den skarpsinnige forskaren och
naturfilosofen, har på senare tid kanske ingen bättre visat än fransmannen Fabre,.
hvars arbeten* vi vilja anbefalla hvar och en, som närmare vill lära känna
insekternas artvanor. Med undantag af skalbaggar och fjärilar hafva öfriga ordningar
hittills haft endast fåtaliga bearbetare och behöfva flere sådana, innan vår kännedom
om dem kommer i jemnhöjd med vår kunskap om de båda förstnämnda ordningarna.
Om det också, såsom måste medgifvas, faller sig svårt att numera upptäcka nya
insektarter i Europa, så finnas dock i de andra verldsdelarne otaliga okända former,,
och äfven de europeiska arterna äro i inånga fall föga kända med afseende på sin
finare byggnad, sin utveckling och sitt lefnadssätt. Det fordras derför ännu under
lång tid mångas förenade flit och uppmärksamhet för att föra insekternas
naturalhistoria så långt som ryggradsdjurens nu kommit.
* Fabre, H., Souvenirs entomologiques. Serien l, 2, 3. Paris 1879, 1882, 1886. 8:0, Hans
iakttagelser finnas delvis utförligt refererade i Reuter, O. M., De lägre djurens själslif, i »Ur vår
tids forskning». Häft. 34, 35. Sthm 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
