Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA KLASSEN:
TUSENFOTINGAR (MYRIOPODA).
Öfver 1000 arter ljusskygga djur, som i de varmare länderna äro talrikare och
vida större än hos oss, hafva fått namnet tusenfotingar, for att dermed antyda,
att de hafva ej just ett tusen, men ett obestämdt stort antal ben. Hvarje djur
består af talrika, nästan lika bildade och med hård hud beklädda kroppsringar, af
hvilka hvar och en bär ett eller två par ledade, 1-kloiga ben, samt är försedt med
ett tydligt begränsadt hufvud. Till det yttre likna de således mera en ringmask
eller en gråsugga och skilja sig väsentligen från insekterna derigenom att, med
undantag af hufvudet, alla kroppsringar äro lika utrustade, hvadan alltså motsatsen
mellan en mellankropp med ben och vingar och en bakkropp utan sådana är
fullkomligt upphäfd. Hufvudet bär två perlbands- eller borstlika pannspröt och på
hvardera sidan en grupp af enkla ögon, som dock kunna saknas och hos Scutigera
ersättas af sammansatta ögon. Mundelarne utgöras af kraftiga mandibler och l eller
2 par maxiller. Någon gång äro mun delarne sugande såsom hos Polytzonium.
I det inre äro tusenfotingarne mycket lika insekterna. De hafva greniga
luftrör, som öppna sig utåt medelst ett par andhål på hvarje led. Tarmkanalen går,
utom hos Glomeris, utan slingringar rakt fram mellan munnen och analöppningen,
som ligger i kroppens bakre ände. Hjertat är ett långsträckt ryggkärl, hvars rum
till antalet rätta sig efter kroppsringarne. Långs buksidan går en nervsträng, som
for hvarje kroppsriug har en nervknut.
Tusenfotingarne äro skildkönade. Honorna lägga sina ägg under stenar, under
fuktigt löf, under ruttnande ved och på andra dylika ställen. Ungarne äro till en
början vanligen försedda med färre kroppsringar och färre benpar än de fullbildade.
Äfven antalet punktögon och pannsprötleder ökas med tiden.
De båda hithörande ordningarna skiljas på följande sätt:
A. Kropp cylindrisk eller halfcylindrisk med 2 benpar å alla leder
utom de 3 första. Hufvud lodrätt med 7-8-ledade
pannspröt. - Lefva af multnande ämnen ................................. 1. Dubbelfotingar (ChilognathaJ.
B. Kropp nedtryckt med l benpar å hvarje led. Hufvud vågrätt
med mångledade pannspröt. Första fotparet ombildadt till
giftkrokar. - Rofdjur...................................................... 2. Enkelfotingar (Chilopoda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
