Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 LEDDJUR. TUSENFOTINGAR. DUBBELFOTINGAR.
FÖRSTA ORDNINGEN:
33 ul>l>elf ö ting-ar (O Ii i l o g* n a t Ii
eller IMplopoda).
Kroppsringarnes antal, som vexlar mellan 9 och öfver 80, är äfven for samnia
art ej alltid lika, emedan antalet ökas med djurets tilltagande ålder. De 3 ringar,
som äro närmast hufvudet, hafva hvardera blott ett par ben, stundom äfvenså de
l-3 närmast följande. På hvardera sidan af ryggen eller långs dess midt finnes en
rad af öppningar, hvilka leda till hudkörtlar, som afsöndra en skarp vätska. Denna
vätska tjenar djuret som försvarsmedel och har i ett fall (hos Fontaria gracilis)
befunnits innehålla fri blåsyra.
Ungarne ega, då de komma ur ägget, blott 3 benpar och få kroppsringar. De
nya ringarne uppstå mellan sista och näst sista kroppsringen.
Dubb elfotin garn e * äro utbredda öfver alla verldsdelar, men uppnå i Europa
blott obetydlig storlek, hvaremot i varmare länder finnas 20-30 cm. långa arter af ett
fingers tjocklek. Utan att försmå liken af döda djur, lifnära de sig dock
företrädesvis af växtämnen, framför allt af multnande sådana. De äro tröga djur, som gerna
rulla i hop sig, när de oroas, och älska mörka ställen, ehuru ej så mycket som
enkel-fotingar ne.
De indelas i följande familjer:
A. Kropp kort, ofvan kullrig, under platt, af blott 12-13 "ringar, kan hoprullas till
ett klot. Körtelporer långs ryggens midt .................................................... 1. Glomeridae.
B. Kropp långsträckt, kan hoprullas i spiral. Körtelporer på sidorna.
a. Kropp ofvan platt, under kullrig, sidorna med utstående kölar eller flikar......... 2. Polydesmidae.
p. Kropp alldeles cylindrisk. Mundelar bitande................................................ 3. Julidos.
Y’ Kropp något nedtryckt. Mun sugande................. ....................................... 4. PolyzonidcE.
Klot-tusenfotingar (Glomeridce). - Om man föreställer sig ett af de
bekanta gördeldjuren, som pläga rulla i hop sig till ett klot, utan svans och
framskjutande nos, men med talrika ben, så har man en bild af dessa små varelser. De
påminna mycket om slägtet Armadillo bland gråsuggorna, hvilket dock skiljes genom
4 pannspröt, färre ben och griöellika utskott baktill. När klot-tusenfotingarne äro
i fara, rulla de i hop sig till ett klot, och hvarje kroppsdel passar så väl till den
andra, att ingenstädes finnes någon öppning, utan kroppens hela yta bildar ett fast
pansar.
I södra Sverige finnes en art af slägtet Glomeris, som utmärker sig genom 12
kroppsringar, 17-18 benpar och 8 punktögon på hvardera sidan ?£ hufvudet. Glo*
meris limbata, som är 11-18 mm. lång och svart med smala, Ijasa kanter på rygg-
. *
sköldarne, träffas åtminstone upp till Öster- och Vestergötland, Arten lefver helst i
skogar, der det finnes riklig tillgång på fuktig, lös mylla.
I södra Asien och Afrika finnas arter af slägtet SpJicerotJierium, som blifva
öfver 5 cm. långa och till det yttre ej obetydligt likna vissa bland de märkvärdiga
utdöda kräftdjur, som fått namn af Trilobiter.
* v. Porath, C. O., Bidrag till kännedomen om Sveriges Myriopoder. Ordningen Diplopoda.
Stockholm 1866. 8:0. 34 sid. - Stuxberg, A., Bidrag till Skandinaviens Myriopodologi. I. Sveriges
Chilognather. Öfvers. Vetenskaps-Akademiens Förhandl. B. 27. 1879. N:r 8, sid. 891-915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
