Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄFTDJUR I ALLMÄNHET. 233
visa de två främsta paren simfötter, som hos honan äro förkrympta, en egendomlig,
skrufvriden eller rännlik form, som står i samband med deras uppgift för äggens
befruktning.
Vi se sålunda, att på kräftans kropp finnas inalles 20 par bihang af olika form,
allt efter deras olika uppgift såsom sinnesverktyg, tugg- och rörelse verk ty g m. m.
Mot hvarje par bihang svarar på kräftans stjert en kroppsring (segment), och ehuru
framkroppen betäckes ofvan af en sammanhängande ryggsköld, lemna dock de fasta
delarne på buksidan bevis för att äfven här finnas lika många segment som bihang
på hvardera sidan; kräftans kropp kan följaktligen sägas ursprungligen bestå af 20
segment, som bära hvar sitt par bihang.
Om man borttager ryggsköldens sidodelar från deras bakre fria kant till
näck-fåran, visar det sig, att de betäcka en hålighet, gälhålan, hvars inre vägg utgöres
af den egentliga kroppsväggen och som så väl baktill som undertill och framtill står
i öppen förbindelse med det omgifvande vattnet. Gälhålaus yttervägg är sålunda
att betrakta såsom ett från den egentliga kroppsväggens ryggsida utgående veck, som
skjuter fritt utåt och nedåt. In i denna hålighet sträcker sig djurets
andningsorgan, som utgöras af 18 gälar; de äro fästa på basaldelarne af andra och tredje
paret käkfötter samt de fyra främre paren gångfötter, endast den sista gälen sitter
på sjelfva kroppsväggen ofvanför basalleden af sista paret gångfötter. Flertalet
gälar äro fjäderlika, d. v. s. bestå af en stor mängd från ett gemensamt skaft
utgående gältrådar, hvilka liksom skaftet genomdragas af vida blodbanor; sex gälar
skilja sig från de öfriga derigenom att deras nedre del är skiflikt utbredd, och från
den smalare, skaftlika, mellersta delen utgå upptill tvenne grenar, af hvilka den
främre är fjäderlik, den bakre deremot tunn och skiflik. Den form dessa senare gälar
ega står utan tvifvel i samband med deras vidfästning på sjelfva basallederna af
käk- och gångfötter; de sättas nemligen i rörelse samtidigt med dessa och torde
derför ombesörja vattentillförseln till gälhålan; att ett bihang på andra paret maxiller
derjemte har betydelse för gäl vattnets aflopp genom gälkanalen framtill, har ofvan
blifvit påpekadt.
Samtliga nu beskrifna delar visa sig lätt vid granskningen af en flodkräftas
yttre. Vi vilja nu företaga en undersökning af de vigtigaste inre delarne af den
samma och fästa först uppmärksamheten vid näringskanalen. Ingången till denna
eller munöppnin-gen är temligen vid och långsträckt och begränsas framtill af en
bred, sköldlik öfverläpp, på sidorna af mandiblerna och baktill af en tvåklufven
underläpp. Munnen leder in till ett kort svalg eller matstrupe, som bildar
rät vinkel mot undra kroppssidan och öppnar sig i en vid säck, magen, som fyller
nästan hela det inre af hufvudet; den är genom en afsnörning delad i en bred
främre afdelning, tuggmagen, och en smalare bakre, pylorusmagen. Den förra
utbreder sig äfven framom matstrupen, hvars mynning (cardia) derigenom kommer
att ligga på midten af dess undra sida; liksom pylorusmagen beklädes den
invändigt af en fast hud, en fortsättning af ytterhuden, som vid munnen öfvergår på
matstrupens insida; denna hud visar på tuggmagens insida hårda, i tänder
utlöpande utskott eller lister, som röras mot hvar andra förmedelst muskler, fästa vid
magens öfra, yttre vägg. Här försiggår i sista hand en sönderdelning eller
sönder-malning af födan, hvilken derefter öfver den klaff, som åtskiljer de båda afdelningarna,
inträder i pylorusmagen, der den så att säga silas igenom de trånga öppningarna
mellan de hårklädda utskotten från dess inre vägg; en följd häraf är, att endast
mycket fint fördelad föda kan framkomma till tarmen genom de klaffar (pylorus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
