Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
LEDDJUR. KRAFTDJUR.
<.
\f
valvlerna), som bilda gränsen mellan den samma och magen. Främsta delen af
tarmen är vidare än den öfriga och saknar det
kitin, som bekläder hela den öfriga
närings-kanalen ; i denna del inmynnar på hvardera sidan
en gång från lefvern, hvars afsöndring här blandas
med födan och verkar upplösande på vissa ämnen
i den samma. Den öfriga, längsta delen af tarmen
är rörformig och löper rak ofvanom
stjert-musklerna till dess den utmynnar under sista
segmentets äudstycke.
Lefvern sträcker sig från tuggmagen långt
bakåt i framkroppen på hvardera sidan och består
af tre större flikar, sammansatta af ett stort antal
fina, rörformiga blindsäckar, i hvilkas inre vägg
den afsöndring bildas, som utföres genom en
gemensam gång på begge sidorna till tarmens
främsta stycke.
Om man vid undersökningen af
näringskanalen försigtigt aflägsnar ryggskölden, finner man
tätt under den sammas midt, bakom nackfåran, ett
ljust, oregelbundet sexsidigt organ, hjertat, samt
de framåt och bakåt från det samma utgående
kärlstammarne, Blodet, som innehåller endast
hvita blodkroppar, löper emellertid ej öfver allt i
slutna banor, utan samlar sig i större och mindre
luckor mellan de inre organen; en sådan stor
blodhålighet (blodsinus) finnes i framkroppens
undre del, och i denna inträder blodet från de
skilda kroppsdelarne; det utgår härifrån till
gä-larne på hvardera sidan. Sedan det i dessa syrsatts,
återvänder det genom flere kanaler i gälhålans
inre vägg till en på framkroppens ryggsida
belägen hålighet, den s. k. hjertsäcken, som omger
hjertat och från hvilken det genom sex
mynningar inkommer i detta och sålunda drifves ut till
alla kroppens delar.
Hvad nervsystemet (fig. 201) beträffar,
ligger hos kräftan, såsom i allmänhet hos de
ryggradslösa djuren, endast hjernan på
näringskanalens ryggsida, de öfriga delarne, hvilka bär liksom
hos insekterna kallas bukmerg, på den sammas
buksida. Bukmergen utgöres af en mängd
nervknutar (ganglier), förbundna med hvar andra
genom nerver; vid närmare granskning befinnes
emellertid hvarje nervknut hafva uppstått genom
förening af tvenne och förbindes med de närmaste
i kedjan genom två tätt liggande parallela nerver.
Den främsta nervknuten i bukmergen (det s. k.
r\
[\
l
a
Fig. 201. a. Nervsystemet hos
gräshopps-kräftan, b. Nervsystemet hos en krabba,
c. Hjerta och större arterstammar hos
hummern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
